Göteborgsposten – 10 september 1864, sida 2

(Insändt). I morgon. (Med anledning af Domkyrkans återöppnande för Gudstjenst). Så ljus, så blid som ofvan stjernesalen hvitklädd skrud en vänlig englahamn, Så i sin nya drägt står Kathedralen och helsar själarna, de tusentalen, Ott mildt välkommen åter i sin famn. På toner — himlens språk — han vill förklara Att våra böner tar han mot igen, Der brinnande ur rörda bröst de fara, )ch ger igen på vägar underbara, )ss återsvaren ifrån himmelen. Vi återhelse dig, du gamla, kära Palats för korsets krönta majestät. Ned på din tröskel, måne om din ära, Vi lägge af allt lågt som kan oskära Dig, helga mål för våra trogna fjät! För att derinne i ditt sköte, frida, Med själ, af trons och hoppets flammor närd, Mottaga fröen till den plantverld blida Som, under det vi här på törnen skrida. Slår ut i blom i sälla andars verld. Ja, hur än orons stormar kring dig brusa: Igenom dig, utefter tidens strand, Sår banan dock som ingen makt kan grusa, Den, hvilken leder till de rymder ljusa, Der själen har sitt rätta fosterland. Stå dersör trygg med palmen till din spira, Med korset till ditt värn — och tälj i ro De heliga triumfer, segrar dyra Du vinner när de fromma sabbat fira Hos dig i tro, som blir. all verldens tro. — — — M