Göteborgsposten – 31 augusti 1864, sida 1

— Honom? Hvar? — I den trainen som for förbi. Han var i en a vagnarne. Mr Carlton var fullt öfvertygad, att hon yrade, at deras oangenäma resas motgångar för tillfället förvirra hennes förstånd. — Lewis, jag försäkrar dig, att han var der — pappa, menar jag. Han var i en af vagnarne och satt framlänges och talade med någon, som satt midtemot. Lamp: skenet föll klart på hans ansigte. Det var pappa, om jag någonsin sett honom. Att hon var vid sina fulla sinnens bruk, och att hon var öfvertygad om det, som hon sade, insåg mr Carlton. Och fast han icke kunde antaga något så otroligt, greps han dock af en viss oro för att kapten Chesney skulle vara ute för att söka upp dem. Han gick ut för att se efter den enfaldige bäraren och fann honom omsider i ett yttre skjul sysselsatt med att putsa tennlyktor. Der gjorde han sig underrättad om det tåg, som nyss afgått, och erfor till sin tillfredsställelse att det ilade framåt, utan att stanna, på en helt annan linie än den, på hvilken han och Laura skulle färdas. Han återvände till heune, och sade henne det samt anmärkte, att hon måste ha misstagit sig. — Lewis, det tjenar till ingenting att söka inbilla mig hvad som strider mot mina ögons vittnesbörd. Jag öoskar att jag vore så säker om förlåtelse som jag är om att det var min far. Utan att ens tänka på att han sjelf var våt, egnade han henne många små omsorger. Då han händelsevis såg