Göteborgsposten – 31 augusti 1864, sida 1

excesser som på dylika ställen föröfvats, mångsaldiga gånger har det musikaliska örat pro. testerat mot den ohyggliga musik som utföres af dessa halfnakna, fräcka s. k. sångerskor, hvilkas falska sirnsång lockat mången lof vande ung man i förderfvet, men nu hoppas man att ändtligen komma till bättre i detta hänseende, ehuru mången som inser det goda häri dock ej kan underlåta att hånande yttra sig om detta öfverförmynderi från öfverståthållareembetets sida, ett öfverförmynderi, säger man, som ej heller är fritt från att något svära emot den nyligen utfärdade, så frisinnade näringstörfattningen. Ni har sjelf haft på annan väg några underrättelser rörande den tillämnade nya illustrerade tidningen. Litteratören Wetterhoff, som s. n. befinner sig i Köpenhamn för att engagera träsnidare m. m., blir tidningens ansvarige utgifvare, konduktören Sundius skall lemna handteckningar samt magister C. J. Backman, den utmärkte öfversättaren, och hr J. I. IIörner, f. d. redaktör af Svenska Tidningen, nu engagerad i ÅAftonbladet, lära bli hr Wetterhoffs medarbetare. Företaget lär vara ställdt på aktier. — Mot höstsidan uppdyka alltid nya rykten om nya tidningsföretag, och redan har man tärdigt både det ryktet att hrr Blanche och Mankell skola uppsätta en ny stor veckotidning och att Blanche skulle stå i underhandling om köp af Gamla Fäderneslandet — men man kan låta dessa rykten gå in genom ena örat och ut genom det andra. Här om morgonen — jag vill minnas i Onsdags — ötfverraskades vi här af att finna stora taflor eller lådor uppslagna här och der på husknutarne. Dessa lådor omfattade husets hörn på begge sidor, så att från hvilket håll man kom skulle man se lådorna. De sannskyldige Stockholmarne skockade sig genast kring lådorna och man kom snart under fund med, att det var den företagsamme redaktören af Nya Dagligt Allehanda-, hr Lindström, som hittat på detta fiffiga sätt att sprida annonskunskap bland den bildade medelklassen. På dessa s. k. Lindströms Hustaflor finner man annonser af allehanda slag, man får veta hvar man får köpa hvita varor, hvar man får hyra svarta frackar, en kristligt sinnad skomakaregesäll får anvisning på arbete och nattlogis 0. 8. v. alldeles som man får läsa i Dagbladet, mot hvilken tidning dessa Allehandas anslag säkerligen äro riktade. Iden är onekligen väl utfunnen, men Dagbladets utgifvare är lugn ändå, han vet att hans tidning är oumbärlig, att många tusen personer här i staden omöjligen kunna få smak på kaffet om morgnarne om de ej ha sitt Dagblad bredvid sig, och han tror att annonskunskapen, serverad lådvis på gatan, i längden ej blir begärlig. Men man kan aldrig så noga veta ändå, och hr Lindström är en karl som vet hvad han gör. Hustaflornas antal uppgår eller kommer att uppgå till 60 å 70 st., anbringade på de förnämsta stråkvägarne i hela Stockholm, ätven som på alla hoteller. Det måste erkännas, att Allehandas redaktör förmått drifva tidningsutgifvandet ganska högt här i landet. Lätom oss se till hvad allt han och hans medredaktörer utgifva: 1:o Dagliga upplagan af Allehanda; 2:o Veckoupplagan, af samma tidning, vå gånger i veckan; 3:o Ångbåtskommunikaionstabellen, som utgifves nästan hvarje dag inder hela seglationstiden; 4:o Annonserna i ådorna å gathörnen och — det är ej slut innu — 5:o En annonsaffisch, som hvarje dag itdelas på de flesta offentliga ställen i hela staden. — Det är ju ganska vackert och förjenar onekligen uppmuntran. K. teatrarne ba börjat sin verksamhet och vår teaterlystna publik har trotsat stenoch