Göteborgsposten – 25 augusti 1864, sida 2

att inne på bangårdarne eller i tågens vagnar, hvilka satts i rörelse, hvarken rop eller skrik låta höra sig, hvilkas buller kan störa tjenstemännen, emedan de naturligtvis afbryta meddelandet af signalerna, och att de personer, hvilka på detta sätt störa lugnet, utsätta sig för rättslig anklagelse, emedan de icke iakttaga bestämmelserna i lagen af d. 15 Juli 1845 ang. polisförordningen på jernvägarne. Kungörelsen omnämner ej ropet: He Lambert!, men det kan läsas mellan raderna, att det var Lambert, som föranledde densamma. Militärrevy har i dag gifvits på Marstältet till konungens af Spanien ära, men densamma var ej gynnad af godt väder. Från kl. 11 f. m., vid hvilken tid truppernas afmarsch till Marsfältet började, ända till revyens slut föll ett fint regn öfver Paris. Detta förhindrade likväl icke parisarne och härvarande trämlingar från, att i stora hopar bevista det militära skådespelet. Fastän revyen först började kl. :13, voro likväl Marsfältet och omgifningen redan kl. 1 uppfyllda med åskådare, hvilka otåligt afvaktade skådespelets början. Omkring kl. 2 hade alla trupperna och nationalgardet anländt till Marsfältet. Der voro ungefar 60,000 man församlade, hvilkas uppställning förorsakade ej ringa besvär, emedan Marsfältet, fastän mycket stort, likväl är för litet, att kunna beqviämt rymma en sådan truppmassa. Infanteriet, ungefär 50,000 man, var formeradt i 20 asfdelningar och uppstäldt i 5 bataljoner bakom hvarandra. Först kom nationalgardet, 51 bataljoner starkt, under öfverbefäl af general Mellinet. Vid dess sida stodo eleverna från militärskolan i S:t Cyr, derefter kom kejserl. gardet, 21 bataljoner under befäl af marskalk Regnault de S:tJean dAngely och till slut de linietrupper, hvilka utgöra Paris armå, äfvenledes 21 bataljoner, under befäl at marskalk Magnan. Dessa 93 bataljoner intogo hela venstra sidan af fältet (å högra Seinestranden). På andra sidan var kavalleriet posteradt, inalles 3,000 hästar. Det bestod af 2 sqvadroner nationalgarde, 1 sqvadron af elever från S:t Cyr, 4 sqv. gardes-lancierer, 4 sqv. kejsarinnans dragoner, 1 sqv. Seine-gensdarmer, municipalgardets båda sqvadroner och 8 sqv. lancierer af Paris armå. Midtemot militärskolan stod artilleriet, 108 kanoner, och trossen. Något före kl. 3 voro alla trupper uppställda. Kejsaren lät ej länge vänta på sig. Trumhvirflarne förkunnade snart hans ankomst. Framför honom redo hundramannagardet, hans stallmästare, ordonnansofficerare och adjutanter, Vid hans sida befann sig konungen af Spanien, och tätt bakom honom ett stort antal marskalker, generaler och officerare af lägre rang, deribland många främlingar. Den kejserl. prinsen i korporalsuniform red med sin stallmästare framför kejsaren. Kejsarinnan med sina damer följde efter i vagn. Sedan kejsaren och hans svit, efter hvilka keisarinnan åkte, ridit förbi trupperna, tog han med konungen och svit plats framför militärskolan, och defileringen begynte. Densamma var slut först omkring kl. 5. Kejsarinnan åsåg densamma från militärskolans stora balkong. Det emottagande som blef kejsaren till del var godt. Soldaterna erhöllo på fältet en ration jemte kött och bröd. En andra ration gass dem ester deras hemkomst till sina kaserner. I afton gifves stor bal i S:t Cloud?. Korrespondenten tillägger, ironiskt nog: Englands ambassadör lord Cowley och lady Cowley ha ej närvarit vid festligheterna. De befinna sig f. n. i Paris. D. 20:de skulle, såsom redan är nämndt, Jen stora festen gifvas i Versailles. Portarne till slottsträdgården skulle för densamma stängas. Stadsfullmäktige i Versailles funno sig af denna orsak så djupt sårade, att de ansågo sig böra frivilligt afstå från att besöka denna fest, till hvilken de erhållit särskilda inbjudningar. 4,000 invitationskort ha till denna fest utdelats. Slott och park skulle upplysas med elektriskt ljus. I Paris har under sestdagarne äfven betunnit sig en annan förnäm resande, men i djupaste incognito, neml. erkehertig Ludvig Victor af Österrike, blifvande måg till kejsaren at Brasilien. Det berättas icke, om äfven han haft audiens hos kejsaren, men det är troligt. Medan den spanske titulärkonungen seteras i Paris, kränker drottning Isabella af Spanien uppenbarligen Frankrike och dess rege ring. Liksom för att visa, att hon ännu an ser stå i snetsen för reaktionen mot den