Göteborgsposten – 11 augusti 1864, sida 1

— och då den ursprungliga, den egentliga kristendomen, utan de tillsatser som tidsåldrars mörker och presterlig maktlystnad gifvit den, ir tillgänglig för och mottaglig af alla, är det synbart att vyerna i våra dagar mäktigt vidas för realiserandet af dess väsens ide, dess vestämmelse att bli en allmän verldsreligion. Af de s. k. protestantiska missionärernas verksamhet såväl i Turkiet som annorstädes vänta vi oss intet annat än upprörande och blodiga strider, och den protestantiska verlden bör lertöre sjelf uttala sitt ogillande at deras funatiska berserkargång — men desto mera woppas vi och vänta af sjelfva den liberala rörelsen inom de bildade klasserna af muhanedanerna, och den står till största delen utom missionärernas verksamhet. Det är ej längre en hemlighet, att inom len s. k. grekiska kyrkan, hvilken hufvud sakligen omfattas al ryska nationen, ätven en märklig retormerande rörelse gifver sig tillkänna. Den form af kristlig trosbekännelse, som benämner sig grekisk religion, är ovedersägligen mycket krass och låg, mer tillochmed in den krassaste romerskt-katolska ortodoxi De bildade ryssarne kunna ej längre kallas )rtodoxa och den religiösa liberalismen utbreler sig alltmera inom den ryska bourgeoisien. Hvilket mäktigt element kan man icke deröre vänta sig för den andliga rörelsen ätven rån det ortodoxa, stelnade Ryssland? Lägga vi härtill, att tillochmed inom den asiatiska Buddhaismen en reformerande rörelse börjat bli märkbar, der äfven befordrad af en protestantisk propaganda, är det med skäl de män, som akta på tidens tecken, kunna säga, att aldrig någon tid inom den kända delen af verldshistorien, gått hafvande med så stora framtidslöften, bebådat så ofantliga omhvälfningar som just vår tid. Våra ord skola en gång besannas: den religiösa frihetskampen skall i stundande dagar omgöra ögonblickets politiska reaktion och bereda en ny tingens ordning inom menskligheten.