Göteborgsposten – 29 juli 1864, sida 1

—— —— —— — starkt mot det fruntimmers yttre och sätt, som kort förut aflägsnat sig. Han berättade huru han vid återkomsten från sin resa fått mrs Cranes biljett och gått till henne. Domaren frågade: — Har ni biljetten med er att visa? Vittnet hade ej biljetten och, hvad som var litet besynnerligt, han visste ej bestämdt hvad som blifvit af den. När han söndags afton gått att besöka mr Crane, hade hau sökt efter den, som läsaren måhända erinrar sig, och kommit till den slutsatsen, att han kastat den i elden med de andra brefven. — Jag tror verkligen, att jag inte behöll den, svarade han. Jag brukar inte gömma sådana biljetter, och fast jag inte bestämdt erinrar mig det, tror jag, att jag kastade den på elden, så snart jag läst den. Den innehöll icke något, som skulle kunnat sprida ljus öfver saken utan blott ett halft dussin ceremoniösa rader, innefattande hufvudsakligen heunes önskan, att jag skulle besöka henne. — Var den undertecknad med begge hennes namn? —Begge hennes namn? upprepade mr Carlton, som om han ej rätt förstod frågan. — Vi känna ej hennes dopnamn. Denna biljett skulle kanske upplyst derom. Eller kanske talade hon i tredje person? — Ja, det förstås; jag förstod ej rätt er mening, svarade mr Carlton. Hon använde tredje personen. Den började: ÅMrs Crane helsar mr OCarlton etc. Jag fick veta af biljetten, att hon väntat att bli sjuk först i maj.