Göteborgsposten – 21 juli 1864, sida 1

— Flaskan! sade sköterskan. Hvar var det nu jag jag satte den? Der står den bakom er, sir — der på det lilla bordet vid hufvudgärden. Flaskan, hvari drycken varit, stod på bordet med korken i. Mr Carlton drog ur korken, luktade och satte den åter i. Hans ansigte var stämpladt af vrede. Luktar ni något giftigt? frågade mr Lycett. I stället för att svara räckte doktorn honom flaskan och mr Lycett drog ur korken för ett ögonblick och satte den sedan åter i. Det var tillräckligt. — Hvarifrån kom drycken? frågade pastorsadjunkten. Men i nästa ögonblick föll hans öga vå den lapp, som var fästad vid flaskan, och han såg att den kommit från hrr Greys apotek. Mr Carlton aställde flaskan der han tagit den och såg på värdinnan. — Mrs Gould, sade han, jag tror det är bäst ni gär till mr Stephen Grey och ber honom komma hit. Mrs Gould, som gerna ville aflägsna sig från likrummet, men som dock ej vågade vara ensam, hade ingenting emot att uträtta detta ärende. Månen sken så klart, att gatorna voro så ljusa som om dagen, och hon sag redan på långt håll att mr John Grey stod i sin dörr. Denna anblick stegrade hennes skyndsamhet och sinnesrörelseoch hon bröt åter ut i snyftningar, när hon störtade mot honom. i — 0 sir, detta kommer att kosta några af oss lifvet. Mr Grey, som hade mycken själsstyrka och brukade bestämda ordalag — och som stundom när han blef för