Göteborgsposten – 21 juli 1864, sida 1

—— — — — ——o—— —rr.ro— tack af den outtröttlige Barkstedt. Deri förekom bl. a. följande verser: Med lockar grånade af rök och dam Och yra efter stridens heta hvimmel Mot sista målet vi nu rycka fram I lundens svalka under ljusblå himmel, Och dagens ära — högt må jublet skalla, Den tillhör: kåren ifrån Uddevalla. ztt handslag och ett tack för denna gång! En evig minnesruna tecknad blifvit Af hvad i skämt, i allvar, strid och sång Till oss af eder denna dag är gifvet. Nu eder vi i herrans hand befalla: Sof sött — och vaknen vid...er Uddevalla. Afskedets stund var inne. Efter en särdeles angenäm och lärorik dag ätskildes man och kårerna anträdde hemfärden. Dessförinnan hade man dock så godt som uppgjort, att under nästa sommar ofta förnya ett dylikt sammanträffande och om möjligt så ofta, att de 3 kårerna kunde betrakta sig såsom afdelningar af en och samma. Ny badort. I Bohusläns Tidning läses: Henån i Röra socken och Tegneby pastorat på Oroust har sedan flera somrar varit ett mer och mer besökt badställe. Der lärer, vid denna tid, uppehålla sig ett antal af omkring 50 badgäster, tillochmed ifrån Stockholm. Läkare finnes på stället, neml. ortens provincialläkare, hr med. dokt. Högdahl, en på begge öarne Oroust och Tjörn mycket omtyckt och anlitad läkare, hvarjemte medicine professor Almon uppehåller sig derstädes såsom badgäst. Stället har en ganska vacker natur. Morlanda kyrka. En korrespondent från Oroust till Bohusläns Tidning skritver: I Morlanda socken, der jus patronatus tillhör den derstädes boende adliga familj, och der antalet af innevånare är så stort, att icke en fjerdedel af de äldre kunna, för bristande rum i kyrkan, besöka densamma, väcktes för 10 år sedan den rättegång af socknemännen att, enär törläningsbrefvet föreskrifver skyldighet för patronus att uppbygga kyrka när så tartfvas, denne måtte blifva ålagd uppföra ny kyrka till ersorder ig storlek; och denna af behofvet så högeligen påkallade rättegång hvilar ännu oafgjord, föranledt af den adliga familjens klagan öfver hofrättens dom i målet, hvilken hatt till följd att bemälte familj medhunnit låta inteckna sina hemman till så stort belopp att tillgång saknas. All anledning finnes således att önska det Morlanda socknemän snart finge K. M:ts utslag i denna sak. Ångfartyget Viken. Angående preus sarnes angrepp i Fredrikshavn mot detta tartyg läses i norska Aftenbladet följande närmare redogörelse: Fartyget hade, såsom af telegrammer redan är bekant, närmat sig på 500 alnars afstånd från Fredrikshavns hamnarmar. Det låg och väntade på postbåten samt hade akterstäfven vänd mot land. Då man bemärkte en, såsom det såg ut, civil person, komma ned mot hamnen, och då man antog att han hade något att skaffa med fartyget, ville man gå något längre in för att komma inom prejhåll, då kulor plotsligt började hvina kring passagerarne på däcket och synnerligen kring chefen och lotsen på kommandobryggan samt rorgängaren. Detta var på onsdags morgon kl. 3, 6. Fredrikshavn skall, enligt hvad som berättades på tisdags afton, blifvit besatt af ett detachement af 200 preussare. Viken närmade sig långsamt mot hamnen och på ett sätt som ej borde kunnat injaga farhågor; den norska posttlaggan fladdrade i aktern, och då densamma tilltälligtvis var ny visade den klara och i ögonen fallande läarger. De preussiska soldaterna togo stöd på bollverket, bakom hvilket de varit dolda. Befälhatvaren kapten Burchardt lät genast furtyget gå framåt, för att komma utom skotthåll, hvartill icke behöfdes mer än fem minuter j då man ej behötde gifva fartyget ny — B ———