Göteborgsposten – 20 juli 1864, sida 1

—— Ä ——--.2Smon—— x—w som gjort mycken lycka för några år sedan på Porte S:t Martin-teatern i Paris och den hr Roos börjat fundera på för Djurgårdsteatern. Gauthierska truppen spelar väfven när det regnar och annonserade här om dagen Direktör Gauthiers 89:de guldbröllopsdagi morgon samma spektakel, som det stär på affischerna. W—d. Göteborg d. 20 Juli 1864. Teater. I går afton gafs för 2:dra gången ÅBarberaren i Sevilla. Bland rollinnehafvarne i denna opera stå, hvad spelet beträffar, mill Gelhaar såsom Rosina och hr Uddman som Bartholo onekligen så långt framom de öfriga medspelande, att skillnaden blir mycket märkbar. Hr Arnoldsons (Almaviva) vackra, friska tenor och förvånande färdighet i koloratursången ersätter dock till fullo bristerna i aktionen. Hr Dahlgren som Figaro och hr Behrens som Bazil voro synbarligen icke här på sin rätta plats; deras bemödanden voro dock aktningsvärda. I morgon gifves Flotows Stradella, der hr Arnoldsson i titelrollen utan tvifvel kommer att fira en triumf. På fredag gifves sista representationen. Olyckshändelse genom explosion. I går förmiddag omkr. kl. ,9 inträffade en olyckshändelse, som lätt skulle kunnat medföra en beklaglig förlust af flera menniskolif och i alla händelser förorsakar en icke obetydlig förlust af egendom. I det vid Gullbergsbro belägna Wahlgrenska färgeriet skedde nemligen vid besagde tid en explosion af den der för ångmaskinen och färgeriets öfriga behot använda ångpannan. Verkan at explosionen var, såsom alltid, förfärlig. Det stenhus, hvari ångpannan hade sin plats och som bestod at halsannan fots tjocka murar, blef så i grund förstördt, att icke sten på sten finnes qvar af detsamma. Det med nämnde steahus sammanbygda sabrikshuset blef äfven betydligt skadadt och företer, isynnerhet i den ändan högst bedröflig anblick. Ett bakom maskinhuset liggande boningshus blef illa medsaret, alla fönsterna slogos ut af lufttrycket och kringfarande stenar, och ett par inuti huset varande truntimmer och barn skadades, dock lyckligtvis icke särdeles farligt. Tegelpannorna på taket blefvo framför maskinhuset alldeles söndersmulade. Taket på ett åt ett annat håll liggande större kolskjul kastades omkring 20 fot åt sidan. Det hela utgjorde en tafla som på ett slående sätt bevisade ångans för ga ödeläggande kraft. Men kanhända utgjorde sjelfva ångpannan det bästa beviset på denna kraft. Hela den tunga, långa, al tjocka plåtar bestående cylinderformiga pannan hade nemligen blifvit kastad långt ifrån den plats der den legat. Ett omkr. fem fot långt stycke hade blitvit utfläkt på undre sidan af pannan, så att den der såg ut nästan som en öppnad rund lykta. Pläten var på denna sida betydligt tunnare, hvilket troligtvis föranledts genom rost utifrån, och det är helt säkert detta som förorsakat olyckan. Att pannan under vanliga förhållanden bort hålla ännu i lång tid synes nemligen säkert, då densamma ej var mer än sex är gammal, En synnerlig lycka var att ingen af arbetarne vid tillfället befunno sig i särgeriet eller maskinrummet. Det var nemligen arbetarnes frukosttimma då olyckhåndelsen tilldrog sig, och i stället för att, såsom deras vana var, sittande i maskinrummet intaga sin frukost hade de denna dag, i anseende till