Göteborgsposten – 19 juli 1864, sida 1

dvällsvard. Det var hennes vanliga qvällsvardstimma, ocl hon hade varit mycket ond föregående afton för att hor ej fått maten i god tid; kanske var det derföre, som en kan hade måltiden i ordning denna afton. Nästan strax derefter kom mr Carlton brådskande. Han kom från ethe Rise, sade han till mrs Gould, som öppnade för honom och var ledsen öfver att mr Stephen Grey redan gått. Saken var den, att mr Carlton kom för sent, emedan han dröjt länge hos kapten Chesneys; tiden hade vingar då han var i Lauras sällskap. Mrs Gould följde honom upp, emedan han sade att han ville se patienten, och derefter gick hon ner. Mr Carlton hade icke talat många minuter med patienten, då förstuguklockan ringde och någon kom uppför trappan. Läkaren gick ut i förmaket, kanske i tanka att att det kunde vara mr Stephen Grey. Men det vari stället mrs Pepperfly. — Det är drycken, sir, sade hon. — Drycken? upprepade han, i det han tog från henne en liten flaska. Hvilken dryck? En, som mr Stephen Grey skickat? — Ja sir, sömndrycken. Han sa att hon var feberaktig i qväll, derför att hon talat för mycket, och derför skulle hon ta den. i Mr Carlton tog af papperet, drog ur korken och luktade på drycken. — Hvad det luktar starkt af mandelolja ! utropade han. — Gör det det, sir?