Göteborgsposten – 11 juli 1864, sida 1

— — s?ementets dotter, i hvars titelroll mll Gelhaa antagligen skall komma att excellera. D bristsälligheter i afseende på orkestern, son hittills öfverklagats, äro nu afhjelpta, så at operan kommer att gifvas med fullstämmi orkester. Salut gafs sistl. lördag från batteriet Otterhällan, med anledning ar H. K. II. her tiginnans af Östergötland födelsedag. De svenska frivillige i danska armåe Rörande den vid danska 1:a regementet an ställde frivillige Emil Ekström härifrån Göte borg, upplyses ru i danska tidningar, att har i fäktningen vid Lundby å Jutland d. 3 d:s blef hårdt sårad af ett skott i bakre deler af hufvudet (en annan uppgill säger, att ha ätven blef sårad i ena knät och ena soten Efter fäktningen fördes han till Nörresundby (vid Limtjorden, midt emot Aalborg) der han infördes på lasarettet. Bland de öfriga till Nörresundby inbragte sårade befann sig en annar svensk trivillig, Otto Boldt, hvilken erhållit ett skottsår i högra höften. Den sistnämnde fördes sedermera jemte de öfriga sårade till Köpenhamn; endast Ekström och en sårad dansk löjtnant qvarblefvo i Nörresundby. Enligt igår anländ enskild underrättelse afled Ekström tyvärr af sina sår redan dagen efter striden, måndagen d. 4 d:s på aftonen. En vid striden å Als sårad frivillig Woll gren befinner sig å lasarettet på Lyksborgs slott vid Flensborg, och en Lundström å lasarettet i Faaborg på Fyen. Bland fångar som passerade Flensborg d. 29 Juni, uppgifvas korporal Röing och soldaterna E. Jandström (?), C. Unden och C. Henkel (2). Skarpskyttesaken. En insändare beder oss fästa de ledande männens inom Göteborgs frivilliga skarpskyttekår uppmärksamhet på den omständigheten, att uå kåren i slutet af innevarande månad anställer en större prisskjut ningsfest, hvilken lär vara afsedd att bli så omfattande och populär som möjligt, för att såmedelst dels mera väcka hågen för skjutöfnin gar, dels förskaffa de prisbelönta en ökad heder, som kan locka till stegrad täflan, kåren älven bör gå på visst sätt i spetsen och gifva sin fest en ännu allmännare prägel, genom att till deltagande i prisskjutningen inbjuda äfven de medlemmar ur andra kårer inom riket, nvilka skulle vara hugade att med uppoffring af tid och mera gifva ökad glans åt kårens fest. Vi anse insändarens uttalade önskan betraktelsevärd och tro att den ifrågasatta inbjudningen ännu skulle, oaktadt den tramskridna tiden, låta sig göra. Då emellertid Göteborgs friv. skarpskyttekår i sina ledare har personer, hvilka sjelfva med största ifver och värma pgna sig åt den fosterländska sakens befrämande, kan man göra sig förvissad om att den ej skall försumma något, som verkligen kan i berörda hänscende vara till gagn och fromma ör det intresse, som alltmera börjar sammanväxa med nationens eget: det allmänna nationalförsvaret. Att emellertid detta, redan i den sorm vari det nu uppträder, på ett rätt och ändanålsenligt sätt ses till godo af den ena statsnakten, regeringen, vid dess tillämpning af den ndra statsmaktens, representationens, framtällda önskningar, derå har det nyligen kunJorda regeringsbeslutet lemnat förnyadt intyg. Afven denna tidning har redan för ett! ar år sedan påpekat såsom en praktisk utäg, för att kunna göra litaktigheten för målkjutningar allmännare och större, att först varje kår borde inom sig anordna prisskjutingar, i hvilka endast kärens egna medlemar deltoge. Dessa prisskjutningar skulle när—ä—ök—k (C— —T——