Göteborgsposten – 5 juli 1864, sida 1

— — —— är bäst att ni tar vara på biljetten och ger honom den när han kommer hem. Jag inser inte att annat kan göras. Och jag råder er att hålla er tunga i styr, om ni inte vill råka illa ut, var hennes afskedshelsning då hon lemnade gossen och huset. II. Lyckligt öfverståndet. Då Judith Ford gick hem genom de upplysta gatorna, stod värdinnan på Röda Lejonet utanför sin dörr. — God afton, mrs Fitch. — Hva — hvem — hvad? Är det verkeligen du, Judith? Hvarför i all verlden har du styrt ut dig så der? Judith skrattade och sade hvarför hon gått ut i mrs Goulds ytterplagg och hvar hon hade varit. — Men jag fick ej uträtta mitt ärende, anmärkte hon, för mr Carlton är bortrest. Hans oförskämda betjentpojke sa att han rest till London. — Det kunde jag ha sagt dig och så besparat dig besväret att gå, om jag observerat dig, när du gick förbi, sade mrs Fitch. Hans betjent körde honom till Stora Wennocks station i morse och kom på hemvägen hit och tog ett glas öl. Är fruntimret sjukt? — Hon tycks inte må väl; hon svimmade seen hon I druckit te, och hon tyckte, att det var bäst att straxt skicka efter läkare.