Göteborgsposten – 28 juni 1864, sida 2

har misshandlat sin hustru på ett så rysligt sätt, att hon deraf ljutit döden. Från Wexjö skrifves: Mask hemsöker i år, likasom sörliden sommar, flerstädes här i trakten så väl den vildt växande löfskogen, företrädesvis ekarne, som buskar och de odlade frukträden, för så vidt dessas lötknoppar ej redan i våras förderfvades af den starka frosten. Inom några dagar står vid sådant bedröfligt förhållande en myckenhet träd i ängarne och planteringarne häromkring fullständigt afklädd sina lötskrudar. Dödsfall. Öfversten i armåen, öfverste— SO — — löjtn. vid Skånska husarregementet m. m. J. 0. Sivers har d. 22 d:s aflidit i Bonarp, 69 3 ÅA . år gammal. Öresundsposten har öfver den aflidne krigaren följande vackra minnesruna: Anda till sitt yttersta var öfverste S. verksam och ännu en stund innan han afsomnade, sysselsatte han sig med ordres som rörde tjensten. Vi sakna ännu närmare notiser om den aflidnes lefnadsbana, men han tillhörde svenska armeens veteraner, och hade deltagit i arm6ens fälttåg 1813—14, hvarunder han tjenat med utmärkelse. Modig och oförskräckt soldat, trofast vapenkamrat, ovanligt enkel och flärdlös i seder och vanor, den meniges vän och beskyddare, i sitt beteende lika human mot den ringaste som mot den förnämste, stod hr S. nära Carl 12:s ideal af en man: Man bör vara from som ett lam, liflig, hafva hjerta i kroppen och mot sina fiender visa sig som ett rytande lejon. Jernvägsundersökningar. Kapten 6. Nerman är för närvarande sysselsatt med att i trakten af Mariestad göra jernvägsundersökningar i och för den tilltänkta bibanan till Moholm. vive Ia concurrence! Öresunds Posten berättar, angående ångbätsfarten i Sundet: Då ångbåtskommunikationen mellan Skåne och Danmark först öppnades, kostade turoch retur mellan Malmö och Köpenhamn 8 rdr i slutet af 1830och början af 1840-talet; i detta ögonblick kan man som grand seigneur, på 1:sta plats, färdas fram och åter mellan nämnde städer för — 75 öre. Det är täflan mellan ett Stockholmsoch ett Helsingörsbolag, som framkallat denna prisbillighet, sedan det danska bolaget först nedsatt sina afgilter. Döm ej alltid efter ytan. Under denna rubrik berättar Korrespondenten från Landskrona för d. 21 d:s följande: För circa 11, år sedan ankom hit till staden en bonddräng och sökte värfning vid artilleridetachementet härstädes. Ehuru drängen, hvars namn är Forssberg, såg allt utom martialisk ut, erhöll han dock anställning; men efter rekryttidens slut ansåg man honom mindre lämplig och han kallades till och med Sven Dufvaför sitt tatatta sätt. Man lyckades förmå honom att begära afsked, hvilket gerna beviljades. Forssberg tyckte likväl det vara genant att ej duga till knekt, hvarföre han beslöt att söka sin lycka i danska armeen, hvarest han ingick som frivillig. Om läsaren påminner sig, så omnämndes i tidningarne, hurusom en svensk. frivillig Forssberg i Dyppelskansen N:o 8 hade kämpat med utmärkt tapperhet. Detta är just samme Forssberg, som vi nu omtalat, och sistlidne Fredag anlände han hit till Landskrona, bärande å bröstet Dannebrogens hederstecken för sin ådagalagda tapperhet, och visade sina gamla kamrater att han ej var eller är så oduglig som han här gällde för. Godt gry. Från Eskilstuna berättas, att då häromdagen skarpskyttekåren derstädes skulle göra en utmarsch till Thorshälla utbröt ett hästigt ösregn, hvilket alldeles genomblötte truppen. Kårens öfverbefälhafvare sökte förmå 4 st. nio å tolf-åriga skarpskyttar att stadna hemma, men, oaktadt all god anda och lydnad inom kåren, förblef dock detta den gången en omöjlighet. Mekanisk tryckstenograf. Man läseri Iden franska tidskristen Cenie industriel följande uppsats, hvilken man skulle vara srestad satt anse som en anka, om ej denna tidskrift vore särdeles samvetsgrannt redigerad af sakskunniga personer, som icke yttra sig innan de ssjelfva pröfvat och bedömt den sak, hvarom fråga är: d Stenografiens stora problem, säger tidskriften, tormuleras afsnabbskrifvarne sjelfva på följande sätt: Handen bör ej ha flera rörelser att utföra vid nedskrifvandet af tecknet — —