Göteborgsposten – 8 juni 1864, sida 1

L RH) Pt ot OP VAT II nå det vara om att kunna förtrycka Venetien och tysta Ungerns rop på konstitution. I Planen är i och för oig ejelf icke otrolig och — låtom oss vara rättvisa äfven i närvaron af en beväpnad och framgångsrik orättvisa — innebär ätven för den besegrade niora fördelar. Den förekommer en ännu sämre plan, den personela unionen emellan Danmark i och hertigdömena — ett förslag som skulle kostat danskar ne ett större territorium än de nu skola förlora, under det att det ställt öter stoden under inflytande af tyska förbundsdagen. Det förekommer faran af totalt underkufvande, för hvilket Danmark, ifall ej England på allvar väpnade sig, skulle bli utsatt, och hvilket, om Fyen förlorades, ej kunde undgås. Mycket, som lagligt tillhörde Danmark, har fråntagits det med våld, men hvad som återstår är dess eget genom särskild rätt, dess såsom en och odelbar nation, och hvilket det eger att styra utan annan ansvarighet än hvad , ruropas största stater erkänna. Det besitter sin egen konung, sina egna lagar, sin egen politik och sin egen plats i verlden. Det skulle tillochmed — ifall danskarne kunde föröka sig såsom celterna göra i Irland, tyskarne i Amerika och engelsmännen ötver allt — kunna bli en temligen mäktig stat. Dess egendomliga lif fortgår -— skandinaviskt och icke tyskt. Dess besittningar skola, sådana de äro, ligga utom utlänningars inflytande, och om det åter angripes, måste det ske utan att angriparen eger dessa förevänningar at laglighet, hvilka under detta krig ha i så hög grad beslöjat det tyska omdömet. Danmark slutar kriget som ett enda helt, kan reorganisera sin armå6, beväpna sina soldater ånyo och, såsom det redan för tolf år sedan bort göra, försöka, om ej nyare militärvotenskapliga uppfinningar och bättre exercis i någon mån skulle kunna ersätta olikheten i antal. Tretiotusen danskar, försedda med första klassens artilleri och hvarje soldat en särskildt öfvad skarpskytt, böra i hvarje europeisk strid väga tungt i vågskålen; och en sådan armå kan åstadken 1 onarkien, äfven fastän den blifvit så reducerad. Lösningen är tydligen bättre för danskarne än en personalunion; men hvad är den för Europa? Genom att antaga densamma bekräfta stormakterna och legalisera i i politiskt hänseende den första handling af öppet rötveri som försökts sedan år 1815. De tyska makterna ingingo först af allt ett fördrag, genom hvilket de uppgåfvo några af sina otvilvelaktiga rättigheter öfver Holstein, t. ex. afstodo från förbundsdagens rätt att bestämma successionen i detta hertigdöme. De tågade derefter in i denna provins, framställde derpå mot Danmark en fordran, som medgafs och hvars uppfyllande äfven garanterades, derelter trängde de in i monarkien och förklarade nu slutligen, att som deras legioner visat sig vara de starkaste, ansågo de fördraget såsom upphäfdt. Sedan detta blifvit förklaradt ogiltigt intaga de Sydslesvig, till hvilket de ha sam ma rätt som till staten Ohio, nemligen at största delen af innevänarne härstamma frår tyska invandrare; intaga Lauenburg, på hvil ket de icke sjelfva våga framställa något an nat anspråk än att om det icke atstås skola de bibehålla ett annat territorium, i hvilket innevå narne äro danskar. Detta är eröfring, hvar ken mer eller mindre; det är tillämpningen a en regel, hvilken i morgon skulle kunna an vändas på Lombardiet eller IIolland, elle Schweitz, eller Norra Turkiet, eller Heigo land, eller Elsass, en regel hvilken hotar hvarj. mindre makt med under; gång och hos hvarj. större uppväcker på en gång fasa och sniken Ihet. Använd den t. ex. på Holland. För bundsdagen kan fordra Luxemburg på samm SSR RR RR TE