Göteborgsposten – 1 juni 1864, sida 1

— — —— —— —— — — ————0 ——— ——— Hola! utropade Delton, om ni äro rånare vända ni er till orätta personer, mina vänner. Vi ha ej en fyrk i fickorna, men i bältet två goda klingor om tre fots längd. — Ett försmädligt skratt var det enda svaret på dessa ord. På samma gång framträdde två andra skuggor, och så ytterligare två. Delton vände sig om: tre personer kommo från andra hållet liksom för attafskära honom reträtten. — Klingorna fram! sade han helt sakta, vi äro kringrända. Prinsen hade redan dragit sin värja. — Plats, skurkar! sade han. Ett andra gapskratt var det enda svaret. Derpå hördes en hvissling. Det var utan tvifvel en öfverenskommen signal, ty gestalterna trängde sig tillsammans. — Plats! upprepade prinsen. — Ers höghet, sade en gäckande röst, ni är igenkänd, och det klokaste ni kan göra är att godvilligt foga er i ert öde. Prinsen rusade med höjd värja mot den som yttrat detta. — Plats! Plats! upprepade han. Gestalterna skingrades och ryggade tillbaka. — Dessa kanaljer ville bestjäla oss! sade prinsen till Delton, låtom oss anfalla dem. Gestalterna togo till slykten. Prinsen började då förfölja dem; men knappt hade han tagit tre steg förrän I hans fot snafvade mot ett osynligt hinder. Han föll och