Göteborgsposten – 25 maj 1864, sida 1

Ett litet tidningsföretag anmäldes för en månad sedan i våra tidningar, nemligen utgifvandet af Stockholms Börsoch Handelstidning. Något i den vägen har här blifvit försökt ett par gånger förut, men ej tillvunnit sig någon uppmuntran. Det nu nämnda företaget har dock lyckats bättre, i det utgifvaren af tidningen, en ung litteratör hr H. Nisbeth, fått 300—400 prenumeranter, något som för ett så nytt företag ej är obetydligt. Ett par medlemmar af vår Börs lemna bidrag till tidningen, som dessutom protegeras af en bland de få som här dritva bankirrörelse samt en hög embetsman, känd för sina framstående kunskaper i allt som rörer handel, näringar o. 8. v. och hvilken förklarat sig vilja understödja företaget med uppsatser. I flera småstäder har tidningen från 10 ända till 30 prenumeranter. Pianisten m:me Johnson-Gräver gör här mycket uppseende inom vår musikaliska verld. Hon är ett korpulent fruntimmer med godt ansigte och ter sig som den magnifikaste teaterdrottning när hon inträder och gör en förnäm reverens, klädd i ljusblå silkessammetsklädning. M:me Gräver har den omtänksamheten af föra med sig clicheer, framställande henne i olika attituder, och en af dessa clicheer har hon godhetsfullt låtit Illustrerad Tidning begagna. I våra musikhandlares fönster ses äfven charmanta fotografier af henne, tack vare madames omtänksamhet. Hennes hela uppträdande har man funnit mycket Lisztigt — ordleken, gjord af en känd ordlekare, har här slagit an. Kgl. teatern bjuder i afton på En kopp th6, en komedi som gifvits med mycken framgång på både fransyska och tyska teatrar, samt det gamla bekanta, ganska roliga lustspelet Damer och Husarer, i hvilket Pierre Deland excellerade såsom den gamle majoren. Repertoiren har någon tid varit störd genom sjukdomsfall bland sujetterna, så att annonserade spektakler måst inställas. Så var händelsen i söndags då de annonserade representationerna på både Stora och Dramatiska teatern måste inhiberas. Fru Hedin får om thorsdag en extra-recettt, för att bereda sig medel till en badsejour i sommar. Med detta och ett par andra prejudikater för ögonen torde nog flera andra af teaterns äldre sujetter komma att begära extra recetter. — Om ni minnes omtalade jag en gång, att ryttmästaren Backmans ryktbara stycke Carl XII, som af den odödlige Seribe fått emottaga de amplaste eloger, skulle upptagas på Södra teatern; det spelas eller rättare tror jag har spelats der under namn af I Pommern och Turkiet. Man kun dock ej säga att det är Backmans pjes som gifves der utan snarare blott hans id som begagnats, ty skådespelaren Lundgren (pseudonymen Uller) har, trots Scribes så smickrande omdöme, måst omarbeta pjesen, och af Backmans dialog lära blott följande ofta upprepade yttranden af en byfogde: Mitt medfödda skar Psinne, samt at en värdshusvärdinna: Jag säg kungen i Stralsund på ryggen, fått stå qvar, allt det andra har strukits. Såsom billigt är, har ryttmästaren Backman blifvit högst förgrymmad öfver en sådan vandalism, och man måste erkänna att det ligger något oerhördt häri: en Schribe nedstruken af en Lundgren! De lyckliga som hafva råd och lägenhet att öfver sommaren lufta på sig i utlandet hafva redan börjat att troppa af och Liibeckerångbåtarne föra skaror af friska och sjuka öfver till kontinenten. Aftonbladets hufvudredaktör säges skola tillbringa sommaren i Danmark, dit han snart afreser. I dag har Posttidningens redaktör hr A. L. Björck med sSvea anträdt en badresa till mellersta Tysk