Göteborgsposten – 24 maj 1864, sida 2

våra jordiska företag och arbeten såsom be roende af och endast prisvärda under lednin gen af en högre försyn. De utsedda medal örerna framfördes derefter för att på öfligt ssätt mottaga sina hederstecken. Derefter voro en del af de närvarande JJomte medahjörerna, inbjudna till middag hos i fabrikens disponenter, hrrne Wallberg. Hr C W. Wallberg föreslog medaljörernas skål framhållande dagens betydelse för arbetets ära, samt tackade de dugliga, idoga och redliga arbetarne, hvilka voro föremål för dagens hyllning och hvilka från 33 till 17 år varit si en och samma trägna tjenst och städse deri befunnits oförtrutna, påpassliga och omtänksamma. För denna skål tackade å egna och kamraternas vägnar en af medaljörerna, vid namn Holmström. Sedan prosten Mellqvist tramburit de församlade gästernas tacksägelser till hrrne Wallberg och dessa betygat sin erkänsla för de församlade honoratiores och öfriga personer, som bevistat festen, afslöts denna, hvilken, både högtidligt och ovanlig som den var, länge skall minnas af dem, som dervid voro närvarande. Medaljörerna hade af bolaget hvardera erhållit en fullständig svart klädning samt 50 rdr i hvarderas sparbanksbok. Dessutom hade alla de öfriga arbetarne vid fabriken tilldelats en hvarsin penningsumma, från 25 rdr till 25 öre, allt efter ålder och arbetsduglighet. Vid tillfället lemnades äfven af hr J. Wallberg upplysning, rörande de anordningar, som bolaget vidtagit för arbetarefamiljernas vid fabriken framtida oberoende ställning. Bolaget har nemligen genom egna medel och några af bolagsmännens enskilda uppoffringar bildat en sjuk-, skoloch pensionskassa, som nu vid början af sin tillvaro redan eger en fond af nära 9,000 rdr och framdeles kommer att ökas, i det bolaget åtagit sig, utan att derför göra afdrag i arbetarnes aflöningar, uti kassan insätta 10 proc. af aflöningarnes belopp för året. Från Norrköping skrifves d. 21 dennes: And:ligen, efter mer än 3 veckors ihärdig torka, regnar det i dag och himmelen har påtagit sin gråa regnkappa. Höstsäden i trakten häromkring visar sig i allmänhet vackrare, än man kunnat vänta sig efter en så pinande torr vår. Ryslig död. Från Linköping skrifves d. 21 dennes: Ett dödsfall har här timat, som tilldragit sig en djupt sorglig uppmärksamhet. För omkring fjorton dagar sedan var sabrikören Cassels hustru sysselsatt med något göromål i den kammare, som deras barn bebo. I kakelugnen brann en brasa, hvarifrån ett eldkol sprakade i en af de små bäddarne. Fru Cassel hastar till, för att borttaga kolet, men kommer dervid allt för nära kakelugnen, som genom luftdraget genast drager klädningen åt sig och antänder den. Förgäfves soker hon att släcka elden; förtviflad springer hon, ropande på hjelp, in i de öfriga rummen, men då hon slutligen hinner fram till ett af dem, der hennes syster fanns, stod hon i full låga. Systerns bemödande att släcka elden förblef länge äfven fruktlöst. — Efter denna hemska tilldragelse har fru Cassel, nästan förbränd och förtärd, legat på sin dödsbädd omkring tvänne veckor. Hon afled den 18 dennes. — Särskilt må nämnas, såsom en ny varning till de i detta fall redan gifna, att fru Cassel vid olyckstillfället var klädd i krinolin och nettelduksklädning. — Efterlefvande make, fyra minderåriga barn, samt töräldrar och syskon känna djupt förlusten af den bortgångna. Filantropiskt. Några af staden Hjos damer hafva gått i författning om förfärdigande och insamling af åtskilliga handarbeten, hvilka inom kort komma att försäljas, i ändamål att med den blifvande behållningen aflöna en person, som är villig åtaga sig tillsyn öfver och bibringande af lämplig undervisning åt fattiga barn inom samhället, hvilka äro i saknad af töräldraomvårdnad. Olyckshåndelser. Under ångfartyget Motala Ströms resa från Stockholm till Göeborg inträffade nyligen den olyckhändelsen, itt en man af besättningen, då han med en )yts skulle hemta upp vatten, föll öfver bord sjön Roxen och omkom. Räddningsbojarne ära vid olyckstillfället varit så fastsurrade att le icke tidigt nog kunnat utkastas. D. 18 d:s kl. 2—3 e. m. kantrade 2 svenka fiskare, Anders Jönsson Stark från Viken ch Petter Nilsson, i Sundet utanför glasbruet Godthaab. De döda kropparne äro tersunna och införda till Köpenhamn.