— Sir Robert? utbrast Roger, men var han icke min fars vän? — fan är er dödlige fiende, sade Bolton. — Ah! — Och hela ert slägtes, ty, tillade läkaren, jag ser att man nu ej har någonting mer att dölja för er. Nåväl! fortfor Bolton, sir Robert Walden har uträttat mycket under fjorton dagar: han har farit igenom Skotland och England, besökt de förnämsta medlemmarne af öfverhuset på deras slott och ämnar att om åtta dagar höja sin stämma i parlamentet. — För hvad ändamål? — För att begära att man jagar ur riket detta slägte af landsstrykare, lögnare och tjufvar som man kallar zigenare. — Ah! sade Roger. — oOch nu, mylord, slutade Bolton häftigt, döm om det är tid för er att högt förklara er vara son af en zigenerska och lemna åt er bror Lionel den titel och rang som tillkommer hufvudmannen för familjen. Roger böjde hufvudet liksom Jean de France och en svår strid tycktes föregå i hans inre. — Nej, nej! utropade han slutligen i det han stolt höjde hufvudet, laglig son eller bastard har jag i ådrorna ett blod som ej ljuger i hvad som rör hedern och pligten. Officern inlemnar ej sin afskedsansökan dagen före bataljen, soldaten tänker ej på att bortkasta sin värja då han hör kanonens buller i fjerran! . Och då Bolton och Jean de Franee betraktade hvar