Göteborgsposten – 23 maj 1864, sida 1

— — ———— -—O —.— — — — — X— — — — öp—— ch Ole Svendsen Illeröd, storthingets depuation, statsräden, militära och civila myndigeter, skalderna Björnstjerne Björnsson och X. Munch, deputerade från flera ställen inom andet m. fl. Kl. 4 10 anlände tåget till Ejdsvold hvarest predikan hölls af biskop Arup, vilken slutade med en hjertlig bön för Dannark och en välsignelse ötver de nordiska änderna. Derefter var middag arrangerad i Ejdsvoldsbyggningens understa våning. Efter densamma begaf man sig upp i rikssalen i 2:dra våningen, hvilken var rikt dekorerad med blommor, faggor och sköldar samt byster af Norges konungar sedan 1814, Christian Frelrik, Carl XIII, Carl XIV, Oscar och Carl XV. Prosten Vogt, medlem af festkomiten, besteg talarestolen och utbragte ett lefve konungen, hvilket mottogs med hänförelse, hvarefter statsrådet Stang uppläste nedanstående telegram från H. M:t: Jeg paalegger Hr Statsraaden i den Kreds, som er samlet paa det minderige Ejdsvold, at frembzerc Min varme Hilsen og Udtrykket af Min Deltagelse i den Fest, som idag trindt om i Landet samler det Norske Folk i Tak til Gud, som for 50 Aar siden med Friheden ogsaa skjenkede det Aanden til at fortjene og bevare Frihedens Velsignelse. Carl. Storthingets president Harbitz höll derefter talet för dagens betydelse, hvarefter Institutföreståndaren Nissen föreslog skålen för storthinget. Derefter talade lektor Daa för de qvarlefvande deltagarne i 1814 års riksförsamling, hvilket besvarades af amtmannen Blom. Härpå föreslogos skålar för Kristiania, Ejdsvold och Henrik Wergelands minne, hvarefter åter anträddes resan till Kristiania, dit ankomsten skedde !(; 7 e. m. I Kristiania hade kl. 12 midd. gitvits stor salut från Akerhus, stadens fattige hade blifvit bespisade och i studentföreningen hållits en festlig middag. Kl. 4 e. m. höll Ole Bull folkkonsert på Klingenberg, hvarest tusentals menniskor hade församlat sig. KI 5 marscherade ett ofantligt festtåg med fanor och under musik till den festligt smyckade Kroghstötten, der kand. H. Brun höll tal. Derefter begaf sig processionen till jernbanan för att möta de från Ejdsvold återvändande. Emellertid hade det redan tidigt på e. m. börjat att falla ett ganska stridt regn, hvilket gjorde väntandet på bantågets ankomst föga angenämt. Slutligen anlände det kl. halt 7, hvarefter den oöfverskådliga processionen satte sig i rörelse genom den med tlaggor smyckade ÖGstergade till Slottsplatsen. Derstädes bestegs talarestolen först af stiftsamtmannen Ärntsen, som utbragte ett lefve för Konungen, hvarefter en sång af A. Munch afsjöngs. Derpå höll Björnstjerna Björnsson talet för dagens betydelse, hvilket helsades med högljuddt bifall. Professor Aschehoug föreslog skålen för Sverige och regeringsadvokaten Dunker för Danmark, hvilken tömdes med entusiasm. Oaktadt det ihållande regnet och den mindre behagliga ställning, hvari åhörarne under ett tak af drypande paraplyer måste befinna sig, deltogo de dock med upprepade utbrott af bifall i de hållna talen. Kl. 9 afstannade ändtligen regnet, till stor fördel för de återstående festligheterna, ty vid den tiden började slottet, frihetspelaren och flera enskilta hus att illumineras. Kl. 10 afbrändes ett stort fyrverkeri. Under festligheterna ingingo telegrammer från flera orter till festkomitän. Bland dessa befann sig äfven ett från Göteborg, hvilket hade följande lydelse: Til Festkomiten i Kristiania. Herverende Nordmend, 18 i Tallet, som sejre Fedrelandets 50-aarige Frihedsdag sende Gamle-Norge og i Serdeleshed Landsmend, samlede på Ejdsvold, sine hjerteligste Lykönskninger. Maa Fsxdrelandets frie Forsatning bestaa lige lenge som dets gamle Fjelde.