Göteborgsposten – 20 maj 1864, sida 1

———————— slutligen en oöfverskådlig mängd af Christianssands borgare, garnisonens officerare och i staden förlagda sjöofsicerare. Borgarekären baraderade på landstigningsbryggan och trupperna voro uppställda i haie utefter alla gator, genom hvilka tåget gick. Man hade utstrött grönt öfverallt, flaggorna vajade på half stång, lla butiker voro stängda. 1 fonstren sutto tätt med skådare och månget skönt öga fällde tårar till de danska krigarnes minne. Efter en vacker sång, förf. af pastor A. Sagen, talade vid grafven först stiftsprosten Lassen och derefter rektor Friis. Norge kunde på den dagen icke önska sig en bättre och värdigare representant än det vackra Christianssand. Om aftonen, då begrasningen var öfver, lättade eskadern ankar. En norsk ångbåt, som just då kom in, lopp under passagerarnes dånande hurrarop förbi våra skepp, som under salut fran fästningen lemnade fjorden, för att vända hem till Köpenhamn. Faderneslandets första helsning bragtes oss på ett vackert och gripande sätt, af Helsingör, Så lyder den lika enkla som vackra danska beåttelsen. För att komplettera densamma i hvad som orer tyskarne, återgifva vi här efter Berliner Nachrichten en berättelse, älvenledes af ett ögonvittne, men på en af de preussiska kanonbåtarne. Förf. skildrar först, lika med den danske brefskrifvaren, sjelfva fäktningen. Efter att ha omnämnt hurusom vid andra bredsidan Schwarzenberg och Radetzky gingo på 600 stegs alstånd från fienden, något som han anser för ett farligt företag i betraktande af det tyska manskapets korta tjenstetid, fortsätter han: -Kl. 2,45 fattade Schwarzenbergs fockmast plötsligt eld, hvilken först utbröt i förmärsseglet och snart spridde sig öfver hela främre tacklaget. Rök uppsteg från hela fördäcket. Det var i sanning ett förskräckligt läge hvari vi råkat. Schwarzenberg höll nu af för vinden, på det att röken och lågorna skulle slå åt fören och hela skeppet på detta sätt möjligen räddas. Den blodröda lågen, som än här än der okufvad slog upp på nytt, erbjöd en fruktansvärdt skön anblick i det klara brandgula solskenet. Snart följdes Schwarrenberg af den öfriga eskadern mot Helgoland. Kl. 4 (alltså efter 2 timmars fäktning) föll det sista skottet och allt var dödstyst. Efter några minuter nedföll Schwarzenbergs hela brinnande förtopp och anställde bland manskapet en ytterligare förfärlig förödelse. Kl. 5 lågo vi tätt ostligt om dänen för ankar. Endast Schwarzenberg måste ånga fram och tillbaka, ständigt manövrerande på det sätt, att vinden blåste antingen från sidan eller bakifrån. Nu ilade alla i båtar till hjelp med sprutor, och våra läkare begåfvo sig ombord på Schwarzenberg och Radetzky för att der lemna sin hjelp. Förskräckliga skildringar ha de derifrån meddelat oss. Ända till kl. 10 seglade Schwarrenderg med alltjemt brinnande förmast omkring, emedan det var omöjligt att släcka densamma högre upp. Först vid denna tid lyckades man att kapa den. Nu följde kolsvart mörker. Längre fram på natten gingo vi åter till sjös. Kl. 1, 5 följande morgon anlände vi till Cuxhaven och lade oss för ankar. Schwarzenberg liknar mera ett vrak än något annat. Bogspröt, tågverk m. m. hänga och släpa omkring dess bog. Han har 31 döda, 44 svårt och ungefär 50 lätt sårade. Radetzky har 5 döda, 8 svårt och åtskilliga lätt sårade. Vi på de preussiska båtarne ha intet lidit, hvilket hufvudsakligen berodde derpå att danskarne med en välriktad kanoneld besköto österrikarne för-ifrån. Blott då danskarne vände sig nordligt erhöllo vi deras glatta lag. Kanonbåtarne hade dessutom den lyckan att råka på mycket stilla sjö. Vi som voro ombord på dem ha uppfört oss väl och med våra refflade kanoner gjort god verkan. Att icke äfven vi lidit, har säkert berott på Guds vilja; för öfrigt äro äfven våra båtar mycket små och erbjuda ringa yta för kulorna. Dan karne måste äfven vara jämmerligt tilltygade. De lemnade med största skyndsamhet stridsplatsen i nordlig riktning och efter 1!, timma såg man icke mera till dem. Från Helgoland vill man ha iakttagit att senare ett af skeppen tagits i släptåg (!); vi för vår del sågo icke mera åt det hållet, emedan vi hade för mycket att göra med oss sjelfva. — Danskarne ha skjutit utmärkt väl. De synas särskildt för detta fall ha utrustat sina skepp sannolikt tyvärr med främmande hjelp. (yötchorg d. 20 Maj 1564, IIrr Stadsfullmäktige sammanträdde i går kl. 10 s. m. Vid protokollsjusteringen bestämdes at stadsfullmäktige att den på sista sammankomsten beslutade skrifvelsen till Poliskammaren, rörande tillsyn ötver efterlefvandet af bränvinsförordningen och särskilt 29 S af densamma, skulle uppsättas i enlighet med at hr Philipsson uppgjordt förslag. Ordf. uppläste derefter en trän Magistraten ankommen skrifvelse, innehållande utdrag ia qvinna? frågade han — Jag kallar mig ity jag är din konung! D i 2 a