Göteborgsposten – 20 maj 1864, sida 1

— Jag kallar mig Amri och har rätt att befalla dig, ity jag är din konung! i På samma gång aftog han och påsatte åter hastigt sin i mask, så hastigt att endast Jean de France kunde se hans lansigte. Zigenaren bugade sig vördnadsfullt. — Befall! sade han, jag skall lyda! ligenarnes konung u;plyftade Jean de France och sade till honom: — Befall dessa menniskor att aflägsna sig. — Alla? frågade Jean de France. — Alla, med undantag af denne, och han visade på jätten. Jean de France utsträckte handen och sade i vördnadsfull ton: — Bröder, den som är öfver oss befaller er att gå ut. Zigenarne som voro vana att lyda Jean de Frances befallningar utan att göra några frågor rörande afsigten med dem, reste sig och gingo ut. — Återvänd till London, tillade Jean de France. Snart funnos i grottan blott fyra personer: Jean de France, ödmjuk och undergifven inför den maskerade mannen; Simson som cj förstod det ringaste af hvad som tilldrog sig, och miss Ellen som erfor en brottslings häpnad hvilken vid schavottens fot mottager nåd. Hon hade rest sig upp, men hennes ben vägrade att bära henne. Ändtligen aftog den maskerade mannen som stod lugn och med bakåtlutadt hufvud sin mask. Miss Ellen lät då undfalla sig ett rop af glädje och igenkännande: