Göteborgsposten – 13 maj 1864, sida 1

Kaptenen skakade på hufvudet. — Sålunda, sade han, vill ni icke sara öfver till i Amerika? l — Nej. Han drog upp sitt ur. i — Ni har ännu tio minuter, sade han. Om tio minuter skola zigenarne komma ombord. — För att föra mig tillbaka till London, är det icke så? — Jag tror det, sade kaptenen. — Nåväl! utbrast hon alltid lugn och leende, jag skall draga fördel af dessa tio minuter för att äta :t Farväl, kapten! Hon afskedade honom som om hon befunnit sig i hotel Waldens stora salong under en mottagningsdag. — Det är en jernvilja, mumlade kaptenen i det han utgick. Miss Ellen tänkte då han var utgången: — Roger och Lionel söka mig vid denna tid, 3 de France är död; med hufvudet under yxan skulle jag ännu hoppas. Hon dinerade med lika mycken aptit som om hon varit på en räfjagt i Yorkshire. Kort derefter öppnades dörren, och kaptenen inträdde åter. — Det är tid, sade han. Ni har valt? — Utan tvifvel, och jag önskar er en lycklig resa. Zigenarkaptenen var ung och hade ett hjerta under sin kalla yta; han kunde ej afhålla sig från att sucka och ännu en gång upprepa: j L