Göteborgsposten – 29 april 1864, sida 1

skänkningsställenas stora antal i Göteborg, och ansörde som exempel Stockholm, hvarest antalet, relativt taget, vore vida större. Ansåg att man i detta hänseende här lyckats hålla en medelväg. Vid framställd proposition beslutade stadsfullmäktige att någon inskränkning af krogarnes antal och läge i Masthugget icke skulle ega rum. Derefter bestämdes storbritaniske undersåten John Millars afgift till stadskassan, i stället för de med burskap förenade skyldigheter, hvarefter behandlingen företogs af hr Blomstrands under n:o 4 på söredragningslistan upptagna förslag om kommunalutskylder för fastigheter m. m. Rörande det af ordf. föreslagna föredragningssättet af detta ärende, uppstod en vidlyftig diskussion, hvilken af åtskilliga talare fördes med en vid stadsfullm:s sammanträden eljest icke vanlig skärpa i uttrycken. Resultatet blef att ordf:s föredragningssätt gillades, hvadan hr Blomstrands första förslag företogs till behandling. Denna behandling blef dock ganska kort, ty förslaget ogillades utan föregående diskussion. Förslaget afsäg att, då enligt skjuts-styrelsens yttrande, tomtegare vid Fattighusgatan förbundit sig att underhålla gatans halfva bredd, beräkning, så snart ske kan, må göras af den tillökning i af tomterna utgående afgifter som, enligt motionärens förmenande, bör dessa tomtegare påtöras såsom vederlag för den framtida underhållningsskyldigbet, hvarifrån de komma att befrias, då densamma helt och hållet af staden ofvertages. Hr Blomstrands andra förslag, åsyftande en modifikation af tomtöreregleringen, framkallade en längre diskussion, till största delen förd af motionären och hr Philipsson. Den senare yttrade bl. a. att han fann det ur en riktig nationalekonomisk synpunkt orätt att fastigheter påläggas grundskatt. Fastigheterna äro, betraktade som kapitaler, redan ganska drygt beskattade. Efter at ordf. framställd proposition och efter begärd och anställd votering, beslutade stadsfullm. med 31 röster mot 6: att de afgifter, hvilka hittills i sammanhang med tomtören, grundlegor och arrenden påförts tomter och lägenheter inom staden och dess område, skola under år 1864 till oförändradt belopp af dessa tastigheter utgå. Sedan hr Blomstrand tillkännagifvit, att han öfver detta beslut ernade anföra besvär, upplöstes sammanträdet kl. 3, för att åter taga sin början kl. 5 e. m. Eftermiddagens förhandlingar börjades med behandling af den för beredning af hr Blomstrands under förmiddagen diskuterade förslag tillsatta komitens hemställan till stadsfullmäktige, hvilken utgjorde en modifikation af hr Blomstrands förslag. — Hr Philipsson började debatten med att helt kortfattadt pro ponera, det hvad beredningen yttrat ej måtte till någon åtgärd å stadsfullmäktiges sida föranleda. Hr Blomstrand fann en inkonseqvens af hr Philipsson i detta yttrande, då det stridde emot något som förut af honom blifvit föreslaget. Det vore för öfrigt orätt att genom en sådan förklaring af stadsfullmäktige antyda, det beredningen arbetat så, att dess arbete ej förtjenar afseende. Tal. anhöll att beredningens förslag måtte remitteras till drätselkammaren. Hr Hedlund uppträdde nu med en framställning om betydelsen af att förändra en grundlega, vare sig att denna förändring vore en höjning eller sänkning. En sastighetsegare köpte sin egendom och betalte den med afseendo på den dervid fästade grundskatt. Höjes denna, eger han att fordra ersättning derför.