Göteborgsposten – 15 april 1864, sida 1

— Ah! sade han, det tyckes mig som om jag haft en elak dröm. — Som kunde blifvit ännu elakare utan doktor Boltons mellankomst, svarade presidenten, som ej var någon annan än sir Arthur Rood. — Nina herrar, yttrade en annan medlem, den unge hertigen af Clives, jag vill göra klubben ett förslag. — Tala, sade presidenten. — Jag föreslår att vi med ed förbinda oss att aldrig yppa hvad som tilldragit sig här. — Antaget! antaget! svarade alla Hermelinklubbens medlemmar. — Mina herrar, sade markisen, ännu helt blek, jag tackar er. — Nästa sammankomst. skall ega rum om tre dagar, sade presidenten. Han påsatte åter sin sidenkapuschong och utgick först i det han gaf armen åt sin unge rival, sir Edward Johnson, hvilken, han också, brann af en våldsam kärlek till miss Ellen Walden. — Men hur djefvulen har denna vansinniga sluppit in? sade sir Arthur till sin följeslagare. — Genom det kabinett, till hvilket ni lemnat nyckeln till miss Ellen, svarade sir Edward i det han lutade sig mot den andres öra. Presidenten gjorde en grimas under sin kapuschong. — Det är ännu ett skälmstycke af detta kära barn, utbrast han i det han tvingade sig att skratta.