Göteborgsposten – 14 april 1864, sida 2

om hon kan bevisa hvad hon sagt, om jag icke är lord Asburthons son utan en zigenare, så ma den dom jag sjelf utsagt genast gå i verkställighet. Han tog ett steg mot stupstocken, knäföll och sade med lugn: — Du, som påstår dig vara min mor, bevisa det; och du som häller bilan, håll dig i ordning att hugga till! Men under det hun sade detta, hördes ett buller utanföre och man slog häftigt på dörren. — I lagens namn öppna! skrek en röst. Klubbledamöterna, redan förut häftigt upprörda, betraktade hvarandra med bestörtning. — Öpyna i lagens namn! upprepade man utanföre. — Öppna! utropade presidenten. En man i en poliskommissaries drägt visade sig då på tröskeln. Bakom honom syntes tre andra personer: en, klädd som en gentleman och två sjukvaktare frän Bedlamhospitalet. — Mina herrar, sade pol iskommissarien i det han bugade sig, förlåt att jag på detta sätt stör er sammankomst; men mitt uppdrag är af helt och hållet fredlig natur och jag skall ej fråga till hvad ni tänka använda denne förklädde bödel och denna stupstock. Vid dessa ord började Hermelinklubbens ledamöter draga andan. — Men, återtog poliskommissarien, jag är här för att I biträda doktor Bolton, läkare vid Bedlamhospitalet, som är ute för att söka efter en olycklig vansinnig qvinna, hvars