Göteborgsposten – 13 april 1864, sida 1

AAA — — rättiga en mer än vanlig höjd af fasa. Hvarför pågår då detta absolut onödiga krig utan en protest? Här finnes ett berättigadt tillfälle för Europas offentliga mening att blanda sig i saken. Röster höjda i densamma skulle få ett eko, och väl sagda ord skulle medföra sina följder. Skall det kunna sägas att, medan hvarje ogrundad historia från t. ex. Japan och Kina har fått sin oratoriske försvarare, en stad midt i Europa uppsåtligen kan förvandlas till ruiner, utan att någon fäster uppmärksamheten vid detta ihållande våld eller tager våra menskliga sympatier 1 anspråk? Vi ha aldrig gått i de protessionella humanisternas tjenst men vi hysa i detta fall ingen tvekan. Det är ej en sats som skall bevisas, utan en af sig sjelt klar sanning, att den fortfarande blodsutgjutelsen i Danmark sedan konferensen blifvit beslutad icke blott är en europeisk skandal utan ett groft offentligt brott. Goteborg d. 13 April 1864. Konferensen. Vi höra från officiel källa att Sverige-Norges ombud å den tillämnade konferensen i London angående danska frågan, redan blifvit utsedt, hvarföre det således är säkert, att vårt land verkligen skall derå representeras. Det är naturligt, att vår regerings bifall till förslaget endast är en gärd åt nödvändigheten och hufvudsakligen förestafvats af en uppriktig önskan att kunna vara det lidande Danmark till något gagn, genom sin rösts läggande i vågskålen till dess förmån. Dock torde lord Palmerstons senaste förklaring inom engelska parlamentet, att konferensen skulle sammanträda i nödfall äfven utan representant för tyska förbundsdagen, vara egnad att framkalla betraktelser, de der torde göra deltagandet i konferensen tveksamt. Det måste nemligen framför allt åligga som en bjudande pligt makterna, att på denna konferens definitift lösa den mångåriga tvisten och genom en bestämd garanti ställa den svagare staten i skydd mot den eller de starkare. Enhetsrörelsen inom Tyskland är ett ojäfaktigt fenomen, som med hvarje dag mera tilltager i kraft. Man vet ej hvilka hvälfningar som snart nog kunna inträffa, redan länge angitna af stormbådande tecken. Om man pu fattar ett beslut utan den statsmakts delta gande deri, som till slut måste, tidsenligt reformerad, blifva det enda egentliga uttrycket för det eniga Tyskland, skall naturligtvis sjelfva tvistefrågans kärna fortfarande stå lika öppen som förut och säkerligen inom kort framkalla nya sammanstötningar. Att regeringen inser detta, är naturligt, och vi antaga derföre, att hon nu gör sitt biträdande at konferensen, gentemot en dylik eventualitet, beroende at vestmakternas bindande garanti att i alla händelser understödja effektift Danmark, för den händelse att det angripes, på det en permanent försvarsallians må kunna tryggt ingås mellan de skandinaviska staterna, hvilken kan bilda en, genom deras läge och inre enhet, betydande motvigt mot det söderifrån påträngande germaniska elementet. Ångbätsfarten. Under innev. seglationsår kommer ängbåtskommunikationen häremellan och Stockholm, yttre vägen, att underhållas genom ångfartygen Svea och Dana samt Skåne och Blekinge. Af dessa fartyg skola de tvenne förstnämnda alternerande afgå härifrån hvarje lördags afton och de tvenne sistnämnde hvarje onsdags afton efter bantågets ankomst från Stockholm. Ångt. Blekinge, hvilket i går afton kl. 9 afgick till Köpenhamn är af danska regeringen endast förhyrdt under en månads tid, eller så länge som antagligen isen skall lägga hinder i vägen för inlöpandet till hufvudstaden.