Göteborgsposten – 22 mars 1864, sida 1

vandla medmenniskor, som är nog beskedliga att vilja låna sig åt hans experimenter. Att han icke haft den ringaste makt öfver de åttio läkare i Stockholm, som för vetenskapens skull medgåfvo honom rättigheten att utöfva sina besvärjningskonster mot dem, att dessa herrar tryggt kunde stirra på den magiska glasbiten utan att ens konfunderas eller falla ur koncepterna, vittnar fördelaktigt om deras nervsystem, liksom om det på vetenskapliga grunder baserade tviflets och den fasta viljekraftens skyddsvärn mot de krafter, som gjort sig gällande, der ett svagt nervsystem, en sjuklig fantasi och en naturlig lättrogenhet förefunnits. Måhända skall hr Hansen af den motgång han hatt i Stockholm förmås att slå sig på något annat mera hedrande, om ock ej lika vinstgifvande yrke, äfven om teaterdirektioner och vederbörande myndigheter fortfarande skulle vara villiga att gifva honom tillfälle till dessa vidriga, i många afse enden skadliga och mot den rätta uppfattningen af menniskovärdet stridande representationer, som förskaffat honom en viss ryktbarhet som modern trollkarl. P. P.