boratorium, fortfor Bolton. Jag har lofvat att visa honom detta. Jag skall gömma er der, i kabinettet. Ni skall derifrån kunna se honom obehindradt. Cynthia tog doktorns hand och förde den till sina läppar. Bolton slutade tillredandet af drycken och lemnade den i zigenerskans händer i det han yttrade: — Glöm ej Jean de Frances råd: akta er att bli följd! Då Cynthia lemnat doktorn, tog hon vägen öfver en liten trång gata, gick derifrån in på en annan, återkom på en omväg till den första gatan, tog af åt venster och stannade fera gånger. Gatorna voro folktoma. Det hängde denna afton ett töcken öfver London, och det var bitande kallt. Cynthia uppnådde Londonerbron och var nära de första husen i Wapping då hon tilltalades af en qvinna som nalkades henne. — En allmosa, kära fru, sade denna. Cynthia stannade ett ögonblick och stack handen i sin ficka för att taga upp ett mynt. Men i samma ögonblick lät tiggerskan höra ett lätt skri, och två män störtade fram ur en portgång i hvilken de varit dolda. Den ena kastade sina armar om Cyntihias lif; den andra förde in en näsduk i hennes mun för att hindra henne ifrån att skrika. Detta anfall skedde så hastigt och var så oväntadt att zigenerskan ej haft tid att göra en rörelse för att försvara sig. Tiggerskan drog en yllekapuschong öfver hennes hufvud; de båda männen bundo hennes händer. Cynthia, som hvarken kunde röra sig eller skrika och dertill hindrades att se till följe af kapuschongen som man