Göteborgsposten – 16 mars 1864, sida 2

Danmark. Den officiela ÅBerlingske Tidende anmärker, på grund af N. D. A:s uppgift om, att en svensk armekår om 15,000 man skulle besätta Seeland och Fyen, att man väl kan anse det afgjordt, det ett eventuelt anbud om ett svenskt besättande af Seeland och Fyen icke skall blifva mottaget af den danska regeringen?. Rörande striden vid Fredricia d. 8:de mars skrifves till Fedrelandet: I går morse kl. 1, 9 angrep fienden med alla tre vapenslagen våra förposter vid Havreballepasset och kastade dem tillbaka. Våra förposter vid Bredstrup och Eritsö drogo sig tillbaka på samma gång som Havreballeposterna, och fienden lät nu kolonner rycka fram mot Fredricia på 3:ne vägar. Genast, då en från förpostbefälhafvaren, kapt. Beissenherz al 21:sta regementet afsänd dragon underrättat om detta plötsliga anfall, red divisionsgeneralen, den lille raske Wilster, ut till Stoustrup, som ligger c:a å2 mil ute på terrängen. Här stannade han, omgifven af sin stab, och förblef en stund stilla, oaktadt många uppmaningar att draga sig tillbaka utom skotthåll för granaterna. Det dröjde icke länge, innan de preussiska artilleristerna fingo sigte på honom och skickade bud efter honom, såsom det kallas på krigsspråket; en granat föll mellan generalen och hans stabschef, kapt. Hoffmann, sårade generalen i armen och höften, afslet kaptenens ena ben och dödade båda hästarne. General Wilsters gamla röda, som var så väl känd under sista kriget, är icke mer, alla fyra benen blefvo afskjntna på henne, hon låg en kort stund och vred hufvudet. hvarefter hon utandades sin sista suck. I rykande rappet — ty fienden brusade fram i allt större antal, blefvo de båda sårade officerarne nedlagda på en bondvagn af kapt. Tvermoes och kusken (ty ordonnaaserna skingrades vid skottet åt alla håll, och ambulancebärarne gömde sig i gropen, så att de måste drifvas fram, för att sköta sin pligt), och kördes in till Fredricia, hvarifrån generalen pr ångbåt for till Köpenhamn; kapt. Hoffmann blet amputerad på lasarettet; detskall i dag vara bättre, med honom. Vid Ueisebro var striden häftigast här sårades kompanibefälhafvaren Wain af 20:de regementet i låret. Löjtnant Köhler fick ett mycket svårt sår i underlifvet, kulan gick ut genom ryggen. Preussarne begagna ett förb., men från deras synpunkt mycket ändamålsenligt stridssätt; detsamma, som begagnades af österrikarne vid Stenderup och Sankelmark, neml. att tvinga oss samla oss i quarre, för att mottaga kavallerichoe, derpå kasta rytteriet åt sidorna, för att lemna plats åt det lätta ridande artilleriets granater, hvilka åter tvinga oss att skilja oss åt, hvarefter kavalleriet ånyo hugger in i denna upplösta ställning. Man kan icke göra sig något begrepp om den verkan detta stridssätt har, innan man sjelf sett det; men på en terräng, hyilken, lik den omkring Fredricia, är alldeles flack utan gärden och diken, bakom hvilka