Göteborgsposten – 16 mars 1864, sida 1

2 — olket, som så att säga skymde för hamnbusar , 9. dyl. och äfven fingo kläda skott för dessa. Alla dessa bättre herrar ansågo sig ej ha Jjort det allra minsta, men redan det att stå samlade var ju, efter det polisen tillsagt att le skulle gå hvar till sitt, brottsligt. Dessa lere bättre herrar, hvilka skyddade den stojande hopen och blefvo arresterade, lära tillbringat en i allra yttersta grad obehaglig natt det trånga högvaktsrummet, inklämda mellan rusiga och trasiga personer, och utan att ett ögonblick till kl. 3—4 på morgonen, då de släpptes ut, ha fått sitta ett enda ögonblick. — Så väl Söndagssom Måndagsaftnarne såg och hörde jag huru polisen blott med några ord fick åtskilliga misstänkta figurer att lunka af hem. Jaså, du är också ute, Pettersson (eller någ. dyl), hette det, packa dig af hem eller också ska du få dig ett par år på Rindön. Det var straffade karlar, som stå under polisens uppsigt, och hvilkas afsigter med afseende på oväsendet, väl ej torde varit de renaste. De åtgärder polisen vidtog såväl på söndagen som måndagen kunde ej annat än gillas af alla ordningens vänner, men deremot kunna denna myndighets åtgärder på tisdagsaftonen icke annat än på det skarpaste klandras. Ett sådant våld, som denna afton begicks af ordningens handhafvare, hade jag aldrig kunnat föreställa mig att man skulle få bevittna på våra gator. Det var en formlig klappjagt, som utfördes mot hvem som helst, bättre och sämre personer, naturligtvis mest de senare. Flera utfall på linie gjordes af polisstyrkan, hvarvid öfver torget på väg till sina hem passerande personer fingo smaka battongerna. Kl. 5,8 blefvo alla bodar utan undantag, ätven brödbodar, af polisen stängda — naturligtvis blott vid de gator som mynna åt Gustaf Adolfs torg —, portarne bletvo på befallning igenlästa, och ohyggliga uppträden föreföllo utanför de kryddbodar, der aftontidningarne utdelas och der en hop folk fredligt stod samlad för att hemta de väntade tidningarne. Excellensen Sparres betjent, som vid Lundvalls kryddbod på Fredsgatan väntade på aftontidningarne och der fick ett battongslag på tinningen, lärer i går aflidit. Polismästaren Wallenberg måste sjelf erkänna, att polisen begått våldsamheter af upprörande slag, och för min del tror jag att polisen genom sitt uppträdande denna qväll alldeles förverkat det anseende den möjligen förut egt. — Allt sedan i onsdags hafva de otäckaste rykten korsat hvarandra om åtgärder från massans sida för att i qväll taga hämnd på polisen för tisdagsaftonens uppträden. Man talar om kontra-battonger, om krut och hagel, som i små qvantiteter uppköpts hos kruthandlarne, om revolvers och pistoler, som gratis utdelats och hvilka skulle användas i afton — men allt detta måtte väl vara munväder alltsammans. Emellertid lär polisen ha beredt sig på alla eventualiteter, och i händelse försök göras, skall allt qväfvas i sin början på det kraftigaste sätt. Förbittringen bland massan är emellertid drifven till sin höjd och en konflikt anses ej kunna undvikas. Lånekontraktet rörande tretiofem-millionerslånet undertecknades i thorsdags, såsom bekant. Denna underrättelse har här väckt mycken glädje, ty penningställningen har en längre tid varit tryckt; om en af orsakerna dertill har jag tagit mig friheten meddela några l underrättelser. Riksgäldskontoret, som på lånegifvarnes uttryckliga önskan måste någon tid vara hemlighetsfullt och sjelft också har stora anlag för hemlighetsmakeri, vill ej nämna I något om vilkoren för det nya lånet, hvilka dock sägas var allt utom billiga. Både NordI deutsche Bank, Gebruder Bethmann, hr ÄUrlanger, firman Merck och ännu ett par andra