Göteborgsposten – 16 mars 1864, sida 1

————————————————— dödes ogenerade uppförande, min salig far sade alltid att de döda kunde gå igen, men han sade ej att de kunde äta. : — Och dricka, sade sir James, i det han slog i en bägare öl åt sig, tilläggande: — Din skål, min gosse! Wills darrade i alla lemmar, emedan en skål föreslagen af ett spöke ovilkorligen borde bringa olycka. Emellierud hade han nu lossat tungan. — Jag visste väl, sade han, att ers nåd som varit så god emot mig under det han lefde ej skuile lemna mig i trångmål efter sin död. I — Aha! du är i trångmål, min gosse? I Wills betraktade sin herre med ännu större förvåning. — Jag trodde att man visste allting i andra verlden, sade han. ! — Visserligen, men jag har alltid haft dåligt minne. Omtala ditt betryck, min gode Wills, återtog sir James i det han smekte sin hund och slog i åt sig en fjerde bägare öl. ) — Ers nåd kan ej vara okunnig om, sade Wills, som I småningom började taga en förtrolig ton mot detta sändeI bud från andra verlden, ers nåd kan ej vara okunnig om latt hans enda arfvinge i verlden är denne fördömde markis ... ; — Tig! uttala ej hans namn inför mig, sade sir James med vrede. j — Derför tänkte jag, fortfor Wills, att om ers nåd