Göteborgsposten – 29 februari 1864, sida 2

blott få veckor sedan talarne inom solkförsamlingarne under stormande bifallsrop bevisade, att hela Slesvig är tyskt sinnadt — detta uttryck var ej ens tillräckligt för folktalarne, de sade: tyskare än tyskt, ett särdeles lyckligt uttryck, hvilket helsades med omätligt bifall. De försäkrade, att hela Slesvig ända till Kaongeån, i städerna och på landet, längtar efter det ögonklick, då det skall få afskudda sig det danska oket. Men allt detta var ännu icke tillräckligt för demagogerna; de påstodo, att innevånarne i Nordslesvig alldeles icke voro danskar, ej ens talade danska, utan en patois, ett slags tyska — si Dis placet! De sade ordagranut: Nordslesvigarne äro icke danskar och vilja ej bli det .. . I bondgårdarne vid Kongeån sjunger man med dålig accent men troget sinne ej allenast Schleswig-Holstein meerumschlungen, utan äfven: Was ist des Deutschen Vaterland? -Lägen haben kurze Beine. De tyska trupperna hafva knappast framryckt till mellersta Slesvig, förrän alla dessa förespeglingar blifva till intet. Våra trupper sågo sig re-se dan i trakten af Flensborg, som dock räknas till det blandade distriktet, omgifna af personer, som ej begripa tyska och hvilkas språk tyskarne, tillochmed de som tala plattyska, lika litet förstå. Alla underrättelser utan undantag bekräfta, att landtsolket i dessa trakter alldeles icke hafva någon aning om sin frändskap med Tyskland. Min värd,F heter det i ett framför oss liggande bref från en preussisk officer, har tjenat trenne år vid de danska dragonerna och under den tiden lärt sig i Slesvig rådbråka något tyska; hans vresiga hustru, barn och dräng förstå alldeles icke vårt språk. Således går språkgränsen straxt norr om Flensborg. Äfven våra reporters, al hvilka vi endast fordra sträng sanningskärlek, hafva flera gånger gjort sina anmärkningar öfver nordslesvigarnes danska språk och sinnelag, tillochmed i städerna. Dessa senare skulle, enligt de upphetsade ultras påstående, hvilka beherrska den allmänna meningen i en stor del af Tyskland, isynnerhet i söder, vara helt och hållet tyskt sinnade. Vi läsa deremot i ett enskilt bref från Flensborg af d. 15 februari: ÅStämningen härstädes är ovilkorligen företrädesvis dansk. En österrikisk officer yttrade angående flensborgarnes inbitna ovilja och kyliga tillbakadragenhet: alldeles på samma sätt var det i Italien. En annan berättelse angifver: inqvarteringskommissionen är helt och hållet danskt sinnad; de högre officerarne äro alla inqvarterade hos ultra danskar. Älldenstund det icke kan vara de obetydligaste husen, i hvilka de höga officerarne inqvarteras, kan man deraf medelbarligen draga den slutsatsen, att ej allenast pöbelnär dansk. I Augsburger Allgemeine Zeitung klagas öfver att de tyskt sinnade innevånarne i Slesvig till en stor del är emot söndringen från Danmark. Det är onödigt att meddela vidare intyg angående nationaliteten i Slesvig, eftersom alla sanningsälskande berättelser i det väsentliga fullkomligt öfverensstämma häri. Och alla dessa berättelser härstamma dock ur tyska källor. Danskarne äro narrar, då de påstå, att i Nordslesvig talas en klassisk danska, och tyskarne äro ännu större narrar, då de vilja påstå, att i Nordslesvig alldeles icke talas någon danska. Man kunde lika gerna påstå, att det i Bonn alldeles icke talas någon tyska; ty det språk, som man om torgdagarne tår höra derstädes å torget, skiljer sig åtskilligt från Klopstocks och Lessings språk och kan i början endast med svårighet begripas af de studenter, som komma från Slesvigholstein eller norra Tyskland. Credo experto! På båda stllena talas en folkmunart; att det aldrig predikas på den nordslesvigska munarten är ej ens sannt och bevisar dessutom intet. Predikas det väl i Bonn på bonnska dialekten? Ingen skall derföre anse Bonn sicke vara en rent tysk stad. Alldeles tokigt och besynnerligt är det dock slutligen, då man al vissa, ofta omtalade egendomligheter i den sslesvigska dialekten, artikelns användande o. (s. v., velat stämpla densamma som ett slags Ityska. Med samma skäl kunde man göra anspråk på Jutland som tyskt, der till en stor del samma egendomligheter förefinnas, och nåÅgra ultras hafva tillochmed lust till denna galenskap. Det är tillräckligt, att danskarne i Nordslesvig tala ett språk, som tysken och tillochmed den mest öfvade plattysk oaktadt likheten i många ord alldeles icke eller så godt som alldeles icke förstår, och att de sjelfva ej ha någon aning om att tala annat språk än danska. Vi erinra läsaren om, att det är Tysklands mest spridda och ansedda tidning, som förer detta språk. Och det bladet skall man väl icke vilja beskylla för partiskhet till förmån för Danmark, på sanningens bekostnad, som man behagat göra med oss. —— W — 1-12— AA 5