Göteborgsposten – 23 februari 1864, sida 1

Göteborg d. 23 Februari 1864. Situationen. De allierade tyska stor makternas båda armöafdelningar, den i Jutland och utanför Dyppel, hafva hvar å sin sida rykt framåt. Preussarne lyckades i går morse besätta vid en rekognoscering byn Dyppel, men blef genom den starka elden från danskarnes batterier å Dyppelställningen tvungen att draga sig tillbaka. Alldenstund den stora tyska härmassan endast med svårighet kan uppehålla sig, der den nu står koncentrerad, och måste lida mycket af klimatet, är det antagligt, att ett hufvudangrepp är att med det snaraste förvänta. I Jutland hafva tyskarne framskickat sina rekognosceringstrupper till Viuf, en plats vester om Fredricia, under det hufvudstyrkan framryckt på vägen från Kolding. Om det å ena sidan är för danskarne förmånligt, att deras fiender genom sin diversion in i Jutland måste dela sig och operera på större sträcka, länder det å andra sidan till nackdel för dem, emedan de, som äro vida underlägsnare till antal, måste derigenom söndra sig, för att kunna bibehålla den vigtiga flankställningen vid Fredricia, hvilken på samma gång bildar Fyens förnämsta skydd mot de inkräktande fienderna. Hade man nu, såväl å Englands som Sverige-Norges sida, ej nöjt sig med blott patetiskt-deklamatoriska utgjutelser, utan stått som en man bakom sitt ord, hade en obetydlig hjelpkår nog, på t. ex. Fyen, måst ingifva tyskarne farhågor och oro för att utvidga sin linie så mycket, som besättandet af Jutland. I alla hänseenden skulle den tvungit tyskarne att än mera minska sin styrka vid Dyppel, för att icke behöfva frukta få sin jutländska afdelning afskuren från hufvudstyrkan, och derigenom lättat försvaret för danskarne, eller ock nödgat dem att mobilisera en än större styrka och kasta den norrut. Kort sagdt, en hjelpkår å Fyen skulle i närvarande stund kunna gifva kriget en sådan omfattning, att de båda tyska stormakterna skulle nödgas nedstämma tonen, på samma gång den skulle betydligt öka danskarnes motståndskraft. Samvetsgranna politici borde behjerta detta förhållande och erkänna en sådan hjelpkårs afsändande skulle stå i större konseqvens med våra statsmakters förut uttalade åsigter och meningar i den danska frågan, än om de förbli overksamma åskådare af en förveckling, hvilken gäller så mycket för vårt södra bro