Göteborgsposten – 23 februari 1864, sida 1

— —— ——— ——— efter hvisslade han sakta. Två soldater utan vapen nalkades krypande på händerna. — Roepet är starkt, sade Nino; hala er ned i vattnet. Ni kunna simma till stranden. De två desertörerna lemnade några få myntstycken till portugisaren såsom betalning för hans förräderi och halade sig ned den ene efter den andre utför repet. Niino lutade sig fram och hörde dem simma. Patrick snarkade som en orgel. — Se här, min gosse, sade Nino i det han betjenade sig af Patricks ord, en sås, efter min metod, som skall stå dig dyrare än den du sålt mig recept på. Han aflägsnade sig försigtigt. Som den unge markis Roger vaknat föregående natten hade sir James, hans högt älskade kusin, som i egenskap af sekond hade att fullgöra kommendantens åligganden, yrkat på hedern att få vaka i sin ordning. Alltsedan dragonerna börjat göra garnisonstjenst i Saint-Georgsfästet, sköttes vakthållningen om nätterna af en officer, två underofficerare och de soldater, hvilka skulle aflösa hvarandra som skiltvakter. Denna natt var kapten Rabbe den tjenstgörande officern. Efter att ha utställt alla skiltvakterna hade kaptenen återinträndt i sitt rum. Vid midnatt klappade det sakta på dörren. Det var sir James. — Kapten, sade andre kommendanten, jag har kommit för att i ert sällskap göra en nattrund.