Göteborgsposten – 19 februari 1864, sida 1

den. Det var då säledes en jemförelsevis lätt sak för angriparne att förlama flankställningen, då en mindre styrka alltid med någorlunda lätthet kan förhindra en broslagning eller öfvergång, när den sträcka på hvilken en sådan är möjlig icke är allt för lång, och det är den hvarken vid Alssund eller Middelfart. Denna brist är emellertid redan för längesedan afhulpen derigenom, att man har försett den del af fasta landet, som stöter närmast till de egentliga öfvergångsställena, med starka befästningsverk hvilka hindra fienden från att närma sig bron eller inskeppningsstället och hvilka sätta försvararne i stånd till att kunna uppträda på fastlandet med så många trupper, som omständigheterna kräfva och till att med lätthet och oförberedt kunna kasta sig öfver sina motståndare. Dessa betästningar bilda vid Als ställningen vid Dyppel Berg, vid Fyen bestå de af fästningen Fredericia och ett befästadt läger. Begge tästningarne ha under det förra kriget bevisat sin ändamålsenlighet till uppnående af ofvan antydda operationer, ehuruväl de då för tiden ingalunda kunde jemföras med hvad de nu äro, neml. Dyppelställningen i fäktningen vid Sundeved d. 5 Juni 1848 och Fredericia vid angreppet på belägringsarmeen d. 6 Juli 1849. Den danska hären står nu på Als. Ställningen på Dyppel Berg har sålunda trädt i verksamhet, och det är der, som man kan vänta att de nästa händelserna af vigt skola tilldraga sig. Alssund är vid Sönderborg, på den punkt der pontonbryggan är anlagd, omkring 400 alnar bredt. På ömse sidor om bron är bredden något mindre, men strömförhållandena försvåra der broslagningen. Terrängen höjer sig på fastlandssidan jemnt, men efter dansk åsigt temligen brant, ända till Dyppels väderqvarn, framför hvilken den bildar en omkring 1,000 alnar bred platå, som utgör den öfre ytan af den stympade kon, hvilken något preöfvergår 1 trakten af Dyppels kyrka i moras, hvilka här och der afbrytas af småskog, en terräng som erbjuder ypperliga positioner för en framskjuten förpostlinie, men som å andra sidan om den råkar i fiendens våld skall understödja hans tiraljörslinier, om danskarne vilja göra utfall från sjelfva ställningen. Befästningarne bilda en linie af skansar, hvilkas centrum är belägen på ofvannämnde platå och följaktligen kröner höjdpartiet, hvars venstra flygel stöter till hafvet och hvars högra närmar sig Alssund ett stycke öster om gården Suurlökke. Liniens rättning är ungefär från Norr till Söder med något tillbakadragna flyglar och dess hela längd något öfver 4,000 alnar. Afsigten med de 10 skansarne på Dyppelberg, hvaraf de flesta äro slutna, är att de skola tjena som fasta och betäckta uppställningspunkter för det grofva artilleriet, under det att de öfriga vapnen och fältartilleriet strida emellan dem eller omedelbart framför linien, dels måhända betäckta genom uppkastade bröstvärn och skottgropar, dels på fria fältet i det de göra utfall från enstaka punkter af linien, alltid understödda af det grofva artilleriets eld. De vägar, som föra in i ställningen, nemligen Flensborgerchaussöåen och Apenradevägen och hvilka löpa tillsammans bakom befästningarne ungefär midt emellan qvarnen och Sundet, äro begge omlagda så, att de på långa sträckor bestrykas af fästningsverken, medan den närmast framför fronten liggande terrängen är så mycket som möjligt rensad, på det att en framryckande fiende på hvarje