nare ålder och grundligare musikaliska förstudier underlättade så betydligt hennes framsteg, att hon redan år 1861 kunde framträda som offentlig sångerska. Detta skedde i Newyork, hvarest hon väckte så stort uppseende, att hon genast engagerades för konserterna på Stora Operan. Etter säsongens slut gjorde hon en konstresa genom Förenta Staterna och gaf konserter, öfverallt med den mest lysande framgång. — Då utbröt det borgerliga kriget, på konstresor var nu mera icke värdt att tänka, i sjelfva Newyork stodo konsertsalarne, ja, till och med teatrarne öde. Då föllo direktörerna för Newyorks båda lyriska scener på den tanken att söka förmå Carlotta Patti till att uppträda i operan för att derigenom rädda de beskyddare, som infört henne i verlden från ekonomisk ruin. Carlotta hade förut aldrig beträdt tiljorna emedan hon är något låghalt, ehuru hennes yttre för öfrigt är särdeles intagande. Nu kom dock tacksamshetskänslan henne att öfvervinna den motvilja, som hos ett ungt fruntimmer som hon var ganska naturlig och hon beslöt sig att sjunga de partier, som förut innehafts af hennes syster Adelina, hvilken under tiden öfverrest till Europa. Framgången öfversteg operadirektörernas djerfvaste förhoppningar och försäkrade dem för framtiden om ekonomiskt välstånd. — Emellertid hade man i Nordstaterna så småningom hunnit vänja sig vid kriget, hvarigenom Carlotta Patti sattes i tillfälle att göra ännu en konstresa eller snarare ett triumftåg genom desamma. Nu erhöll hon nästan sabelaktiga anbud från hr Gye, direktör för Covent-Gardenteatern i London, på hvilken teater hennes syster Adelina äfven för första gången uppträdde i Europa. Han engagerade henne för tre säsonger med 2,400 guineer (45,600 rdr) för den första, 3,000 guin. (57,000) rdr) för den andra och 3,600 guin. (68,160 rdr) för den tredje, mot hvilket honorarium hon skulle vara pligtig att under fyra månader stå till hans förfogande som konsertsångerska i Coventgarden, men icke som operasångerska. Den första säsongen under våren sistl. år har grundlagt hennes ryktbarhet äfven i Europa. D. 17 April uppträdde hon för första gången i London och ehuruväl operan Norma samma afton hade föregått hennes debut, uppväckte hon dock entusiastiskt bifall hos publiken, som dock redan i bortåt tre timmar afhört musik af utmärkt beskaffenhet. Hvad hennes röst beträffar komma alla öfverens derom att den nu lefvande generationen aldrig hört en sopran med så ren och fyllig intonation och ett omfång ända till trestrukna F och G. Hennes första uppträdande i Paris skildrades af en korrespondent på följande sätt: Carlotta Patti är här och har sjungit hos Rossini och Meyerbeer, eljest ingenstädes; hvarken Pasdeloups anbud at 3,000 frans för Nattens drottnings aria på en af hans folkkonserter eller Perciras af 5,000 francs för en soir har kunnat locka henne. Direktörerna för alla Paris större scener hafva ötverbjudit hvarandra i lysande anbud, men allt förgäfves; törst när sjeltva Conservatorium, detta det första musikaliska tribunal i verlden, erbjöd henne att första gången i Paris uppträda på en af dess konserter, lät hon beveka sig, men tillfölje af en mellan henne och hennes syster Adelina ingången öfverenskommelse att aldrig på samma gång uppträda på ett ställe, kommer hon ej att låta höra sig förrän i April, enär Adelinas kontrakt med italienska operan först då tilländalöper. Emellertid har jag varit nog lycklig både att få höra hennes sång och en kompetent konstdomares, nemligen Meyerbeers superlativa beröm deraf. Den berömde maöstron yttrade bl. a. att vissa öf