Dai Natha och matrosgossen hade tagit till I flykten. Mer Simson tänkte ingalunda på att förfölja dem. Han bar Jeat de France på sina axlar och rusade som en ursinnig nedå Thamesfsoden. ANDRA AFDELNINGEN. Sant Georgesfästet. I. Det aflägsna bullret af kanonoch handgevärselder hade upphört. Nattens tystnad herrskade öfver de stora skogar som i öster nära Buffalo gränsa till Eriesjön, och bakom hvilka man hela dagen slagits med förbittring. De engelska garnisonsofficerarne på Sanct Georgsfästet voro samlade hos en af dem och samtalade em dagens vigtiga tilldragelser. Fästningen låg något ofvanom Eriesjön; samtalet mellan de kungliga officerarne skall göra oss bekanta med detta fästes strategiska vigt. — Mina herrar, sade löjtnant Tobby, jag kan ej längre dölja sanningen för er. Alltsedan striden började mellan broder Jonathan och John Bull ha vi beständigt blifvit om icke slagna så åtminstone tillbakadrifna. En gammal kapten höjde på axlarne: — Segern öfvergifver ej det loyala Englands vapen, sade han.