Göteborgsposten – 29 januari 1864, sida 1

— ——— — — — Fra talrika vänner skulle med glädje se det giftermål gå i fullbordan som sir Robert Walden i tankarne gjort upp åt er. — Med sir Lionel? — Som älskar er innerligt. — och, sade den unga flickan efter en stunds tystnad, om jag i tankarne gjort upp ett mera lysande parti, om jag en dag skulle vilja bli markisinna... — Af dAsburthon, fulländade Osmany. — Miss Ellen gjorde en häftig rörelse af förvåning, men sansade sig genast och återtog: — Antag att detta namn skulle behaga mig. — Ja se det skulle vara förargligt, svarade zigenaren; ty detta namn, som alls icke behagar era mycket talrika vänner, skulle helt visst åstadkomma en brytning med dem. — Men om jag vill blifva markisinna Asburthon. En blixt lyste i zigenerskans ögon. — I så fall, utbrast hon, med möda återhållande den vrede som gjorde hennes röst darrande, anse sig mina mycket talrika vänner kunna efter behag disponera öfver min hand och mitt hjerta? — Nej, svarade Osmany, de låta er sjelf få bestämma ert val, endast med undantag af markis dAsburthon. — Då, svarade Osmany och steg upp, skulle zigenarkonungen och hans undersåter förklara zigenerskan Topsy ett krig utan förbarmande och utan hvila. Miss Ellen fästade på Jeane de France två lagande ögon ; zigenarblodet började för första gången koka i hennes ådror.