Göteborgsposten – 22 januari 1864, sida 1

Ligenarnes Konung). Roman af Ponson du Terrail. Vid detta namn sköt en mörk blixt ur sir James falska öga; men markisen märkte det icke utan förde ir sin gäst i matsalen och yttrade: — Mina herrar, jag får här presentera min kusin, si James Asburthon. Sir James affekterade en stor tillbakadragenheten, er ytterlig blyghet. Han såg ej ens på miss Ellen, som alla andra benndrade, ty hon var nu skönare än någonsin i sin ljusgröne amazondrägt med stålknappar och sin lilla skotska hatt prydd med en falkfjäder. — Min kusin, sade markisen, ni hade godheten skicka mig edra hundar i går afton, jag är tacksam derför; de se dugtiga ut och skola säkert ge mina ett godt föredöme. Jag har beundrat er häst; han är liten, men full af lif. Hoppar han bra? — Temligan, svarade blygsamt sir James. — Ni måste låta mig rida honom. Sir James darrade, men hans ansigte förblef orörligt. — Mycket gerna, svarade han; men jag vill förbe