Göteborgsposten – 19 januari 1864, sida 3

Danmark. Situationen förvirrad. Mycket beror nu af, huruvida de tyska mellanstaterna skola göra allvar af sin hotelse, att i Förbundets namn söka hindra Österrike och Preussen frän deras beslut, att besätta Slesvig. Det är väl icke gerna troligt; men deremot synes det kunna väntas, att Förbundet skall blifva sprängdt, och då de båda stormakterna handla i strid mot dess beslut, kan man väl svårligen längre betrakta förvecklingen ur annan synpunkt än som ett öppet krig mellan europeiska makter. Under denna form är de båda stormakternas angrepp mot Danmark ett eröfringskrig, stridande mot den allmänna tolkrätten och farligt för freden i Europa. Skola de andra makterna taga saken från denna sida, eller skola de lyssna till Österrikes och Preussens förebäranden, att endast vilja fasthålla vid londonerprotokollet, betraktande Slesvigs besättande som en panttagning för vissa gjorda öfverenskommelsers uppfyllande: Derpå hänger frågan. Men säkert är, att Danmark ej skall godvilligt lemna den slesvigska gränsställningen, ty det vet för väl, att antingen vilja de båda stormakterna Slesvigs och Holsteins sammanslående i en union, hvilken de facto skiljer dem från Danmark, något som de äfven med advokatoriskt iakttagande af londonerprotokollet kunna göra, i det de låta Christian sitta qvar, eller ock skola de böja sig för en fait accompli och — sedan låta ma jorisera sig af Förbundet, om ställningen då är sådan, att de ej behöfva frukta för stora europeiska förvecklingar. Emellertid handla Österrike och Preussen med kraft. Stora trupptransporter äro i gång mot Norden. 50,000 man preussare och 30,000 man österrikare skola snart stå i Holstein. Första följden häraf skall säkerligen bli, att augustenborgaren måste aflägsna sig ur her