Göteborgsposten – 9 januari 1864, sida 2

Article Image
lade sig 1803 apoteket i Södertelje, hvarmed han förenade en tillverkning af salmiak, benI svärta och flera kemiska preparater. År 1812 ölvergaf han Södertelje och anlade en dylik fabrik i Stockholm. Han erhöll förtroendet att biträda professor Berzelius vid den kurs i kemien som dåvarande arfprinsen Oscar önskade genomgå och erhöll 1816 tillåtelse att inrätta det trettonde apoteket i hutvudstaden, på Norrmalm, ofvanföre Ilötorget, med förbindelse att biträda kemieI professorn vid Carolinska institutet vid provisorers undervisning och examina. Svårigheten att erhålla en lokal enligt föreskrift var icke ringa, men ändtligen lyckades det (honom att 1å en sådan i d. v. West manska huset; men när detta inköptes at vetenskapsakademien, uppkom ett nytt bekymmer, emedan P. i den senaste tillståndsresolutionen blifvit förbjuden att ytterligare besvära K. M. med någon ny ansökning i detta hänseende. Slutligen förmådde han dock skaffa sig tillstånd att flytta apoteket NeOLS jernan till ett hus vid Drottninggatan. Plagemann blef sedan lärare i kemien vid Carlberg och erhöll assessors titel. År 1833 anmodades han af en enskild person, grosshandlaren Liljewalch, att i Skellefteå stifta en inrättning för tillverkning al harts, terpentinolja, harpojs och kimrök af grankåda. Detta företag fästade regeringens uppmärksamhet på den nytta de norra provinserna kunde hemta genom ett bättre tillgodogörande at sina skogars afkastning, och han erhöll ett anslag för att under fem års tid meddela allmänheten undervisning i dessa ämnen, isynnerhet i pottaskeberedningen. Af denna vara har också sedan dess från riket utförts för ganska betydande summor. Afven åt allmogen i Dalarne meddelade Plagemann enahanda undervisning. I Skelletteå anlade han senare en fabrik för gelatin af renhorn. Ar 1843 blef han direktör för salpetersjuderiverket i Norrland och har sedermera hugnats med Wasaoch Nordstjerneorden. Han har äfven utgifvit flera skrifter rörande de ämnen som efter hand hade blifvit föremålen för hans hufvudsakliga sträfvanden, tillgodogörandet af landets naturprodukter och spridandet af insigt uti för landet naturliga industrigrenar. Redbarhet i väsen och sträfvanden samt ett älskvärdt umgängessätt tillvunno honom aktning och tillgifvenhet af alla med hvilka han kom i beröring. Han hade lyckan att ännu i sin höga ålder åtnjuta en ovanligt god helsa och oförsvagade själsförmögenheter. Historiemålaren C. G. Plagemann är en son af den aflidne, som för öfrigt efterlemnar ättlingar i tredje led. Blankettstölden i Örebro. Från Örebro skrifves d. 6 d:s till N. D. A.: Kansakningen med häktade Törnqvist och Andersson rörande blankettstölden och försalskningen atslutades d. 2 januari, så vidt som den rörde detta mål. Resultatet af densamma står i nogaste ötverensstämmelse med de anklagades föregående bekännelser, hvilka redan varit i tidningen införda, så att ingenting dervid är att tillägga. Anderssons bekännelse innehåller emellertid en punkt, som gitvit uppslag till ransakning öfver ett nytt brott, sannolikt begånget af den anklagade Törnqvist. I början at förlidet år, sjeltvaste Carlsdagen, skedde å härvarande postkontor ett försök till stöld, förenadt med inbrott. Tjufvar försökte nemligen på att öppna en i postmästarens enskilda rum stående chiffonier, antagligen för att åtkomma 8,000 rdr tidningsprenumerationsmedel, som funnos inne å postkontoret. Man hade banat sig väg in i rummet genom att intrycka en fönsterruta medelst tjäradt papper, således på äkta inbrottsmanör. I Anderssons bekännelse förekommer den uppgitt, att han af den aflidne Bourån erhållit det förtroendet, att denne i kompani med Törnqvist begått detta inbrott, hvarvid rollerna varit så fördelade, att Bourn varit den egentligen handlande, medan Törnqvist stått på post. Affären misslyckades, enär de båda industririddarne blefvo störda i sina förehafvanden och måste taga till fötterna. Härtill nekar emellertid Törnqvist enständigt och någon bevisning synes ej vara att tillgå. Derjemte har förekommit, att Törnqvist af Bourön emottagit och till skräddare i Stockholm försålt tvenne stycken korderoj, för hvilka vederbörliga äåtkomsthandlingar ej kunna visas. Ransakningen kommer att fortsättas rörande begge dessa omständigheter och sedan de hlifvit utredda, skola de anklagade föras till hufvud7; 8 A. att 5 AnaAg ..

9 januari 1864, sida 2

Thumbnail