Göteborgsposten – 4 januari 1864, sida 1

Chandernagor. Hästen var uttröttad och ryttaren sot til hälften; den damhöljda vägen gick fram öfver ett fält, son beskuggades af ofantliga träd och betäcktes af ännu omogn: skördar, lik en silfvergördel på en gron klädning. Rytta rens sömn var emellertid så lätt, att han vaknade vic de första strålarne af dagsljuset, lät sitt öga öfverfara de omgifvande landskapet, och utbrast, då han igenkände Cal: cuttas hvita murar: — Hå, hå! sir Robert Walden, min vän, du sofver likt en gentleman som under fem dagar och sex nätter jagat räfvar i Yorkshire. Du har tillryggalagt tre lieus sofvande, och rätt väl är det, ty sömnen är ett förträfflligt medel att förkorta tid och afstånd och sålunda undertrycka en mans otålighet som far att möta sin fiende. Ryttaren som latit höra denna något besynnerliga monolog var en man om ungefär trettio års ålder med ljust hår, blå ögon, krokig näsa och ett i allo gentlemannalikt utseende; en kosmopolitisk resenär, som i London gick och gällde för den mest excentriske af alla unga män af familj. Sir Robert Walden sade sig härstamma från Wilhelm af Normandie, kallad Eröfraren, och han bevisode det. Hans inkomster uppgingo till 15,000 pund om året, och dem gjorde han af med. Man fann honom om sommaren i London och vintertiden i Indien. Han hade bestigit högsta topparne af Cordillererna, jagat björnar i Ryssland och lejon i Sahara. Man visste hvarken att han hade någon älskarinna eller några tiender, och om nagon bland hans bekanta kunnat höra ho