Göteborgsposten – 30 december 1863, sida 1

Ni skall skrilva något engelskt poem, hvad som helst ur Shakespeare eller Byron, inom jidender ramen af förgät mig ej. Det blir ett prof på er stil och er smak som jag skall behålla då ni återvändt till England och förgätit mig. — Jag skall aldrig slörgäta er, min fru, yttrade jag. Jag ville tillägga något mera, men hon höll varnande upp handen och yttrade: Tyst! der kommer någon. Jag måste gå, Tag med er boken i morgon afton. Jag sänder ej vagnen; den skulle kunna ådraga sig uppmärksamhet. Farväl min käre, unge vän. Med all för elt sådant töretag erforderlig omsorg afskref jag i eltenbensalbumet en passage ur Romeo och Julia. Den var ämnad att uttrycka mina enskilda känslor. Jag tror ej att Jag verkligen var förälskad; men ehuru några år äldre än jag var dock madame Cvarinski en ung, skön och rik enka. På bestämd tid begaf jag mig till mottagningen. Jag klädde mig, ringde på klockan, togs i betraktande af grefvinnan, fördes till salongen och presenterades för ännu mera tolk. Om grefvinnan förunnat mig ett lugnt möte i något af de mindre rummen, der jag hunnit vinn nog mod för att göra en förkla