Eleanors Seger. Af förs. till Lady Audleys Hemlighet.) Han hade hviskat högt till Eleanor det han sagt, men hvarken Fredrik Lennard eller hans hustru ihågkommo mycket af den franska, som pluggats i dem under deras skoltid, och de förstodo icke stort mer än att beställa en middag och att disputera med en värd angående det öfverdrifna antalet af vaxljus som uppsatts på månadsräkningen. Eleanor måste derför underrätta sina vänner om att monsieur Bourdon var en person, som hon lärt känna i England, att han hade några för henne ytterst vigtiga underrättelser att meddela, som hon dagen derpå skulle få del af i trädgården uti trädgården uti Palais Royal. Mrs Lennard, som var sjelfva godheten, samtyckte genast att följa Eleanor till hennes rendez-vous. — Det förstås att jag gerna går med er; jag tycker verkligen att det är kostligt och riktigt romantiskt att gå och möta en full fransman — fast han blir väl icke full i dag — bredvid en fontän; och det påminner mig om en fransk roman, som jag en gång läste på engelska. Det visar huru sannt den måste ha skildrat hur det går till här. Som majoren vet att vi gå, så är det icke ondt i det, anFÄrt fr N:o 9284