Göteborgsposten – 2 december 1863, sida 1

— — — p—i—— LR —— gift par som blir litet oense i anledning af ett oförståndigt bref som mannen skrifvit och hustrun uppsnappat samt en vän som ställer allt till rätta — det är det gamla vanliga, men på elt spirituelt sätt framstäldt; — så försäkra åtminstone parisertidningarne. Titeln är något sökt: de båda makarne ankomma med midnattstrainen till deras egendom och osämjan börjar genast derefter. — Det andra stycket är också fransyskt, af den kända firman Labiche och Martin. Det gafs i våras på Köpenhamns Folketeater under namnet 37 skilling; här kallas det hr Hummers 73 öre. Det är en uppsluppen farce af allra första slag, öfverdrifven, men mycket rolig. Att en man, som under 20 års tid dagligen blir bestulen på 73 öre — alltid denna summa — utan att han någonsin lyckas komma tjufven på spåren, slutligen kan bli misstänksam af sig och att hans misstänksamhet med tiden kan öfvergå till hypokondri, är icke så otroligt. Sådant hände just hvarenda dag den beskedlige kassören Hummer. Härpå ha författarne byggt sin farce samt försett den med de allra galnaste upptåg och det slutas med det lnstigaste skämt, hvaråt till och med den hederlige Hummer har anledning glädja sig, eftersom all hans misstänksamhet blifvit bortjagad. I mitt föregående bref omnämnde jag att ännu ett etablissement å la Schantz skulle öppnas i hr Ahlborns nya hus vid Mäster Samuelsgatan. Detta är nu öppnadt och publiken skyndar dit om aftnarne och har roligt för sina 25 öre, som entråöen kostar. Salongen är särdeles vacker och rymmer utan trängsel 150 personer på en gång. Underhandlingen med hr v. Schanta ledde ej till något resultat, utan familjen Zedeler innehar estraden. Detta är det första försök här att ha en schweizeri-lokal inne på en gård. Under dessa dagar har rusningen varit betydlig och omsättningen af varor och folk dito, men bara första nyfikenheten får gå öfver torde det visa sig att företaget icke bär sig. — Cafes chantantes tillväxa här på oroande sätt, och får man tro ryktet lära flera sådana vara på väg hit från Köpenhamn, der de ej så uppträda, eller hvad det skall kallas, under kungssorgen. Jag ber att få återtaga såsom förhastad, underrättelsen i mitt förra bref om doktor Nymans afsked. Jag hade den dock från en af våra praktiserande läkare. Två nya bodar, den ena vid Drottninggatan, den andra vid Stora Nygatan, samla i dagarne massor af åskådare utanför de grannt upplysta fönstren. Den förra är en körsnärsbutik inredd med en smak och en elegans hvartill vi aldrig förr sett något motstycke och med en sådan rikedom af pelsvaror, att man stannar häpen derutanför. Den andra är en charcuterioch fläskhandel i den allra största skala och inredd den också med en smak, att vid en blick dit in det vattnas i munnen på en och man gör klokast i att så fort som möjligt skynda derifrån om man ej har så pass inne, att man kan köpa något af de der uppradade delikatesserna. Egaren af det förra etablissementet är en man som heter Bask, af det senare en inom gourmandiseriet i Stockholm känd firma, Zibell Son. Ett annat etablissement, också vid Drottninggatan, samlar nysikna. Det är en exposition af symaskiner, och der man ser en ung tysker i färd med att visa hur det går till här i verlden att med maskin laga den allra rundaste lapp. Det anses nu för mycket troligt, att riksdagen blir afblåst om Lördag, men i dessa dagar, då den ena vigtiga händelsen aflöser den andra och man ej kan vara säker att ju ej någon motion med anledning deraf kommer framstickande, är den underrättelsen ej särdeles att lita på. Walfrid.