Göteborgsposten – 11 november 1863, sida 1

det ändamål, som sällskapet alltsedan oafbrutet sökt att befrämja. I den första offentliggjorda underrättelsen om sin stiftelse säger sig sällskapet vara af en sorglig erfarenhet öfvertygadt, att äfven inom den del af fäderneslandet, som stiftelsens verksamhet skulle omfatta, Bibeln ej fanns öfverallt der den borde finnas, och att dengzsattigareyklassen i detta hänseende vore dubbelt beklagansvärd, samt uttalar den önskan och det hopp, att allmänhetens uppmärksamhet i en välsignad stund blifvit fästad på en sak af så vigtiga följder. Huru sällskapet då fattade sin uppgift, synes af dess förste sckreterares; prof. Gust. Roscns vid den första allmänna sammankomsten lemnade redogörelse. Vär mening-, säger han, kan icke vara, då vi lätta åtkomsten af en Bibel, att denna skall blifva en onyttjad besittning. Den skall läsas och läsas af en hvar, som hunnit den visst icke höga grad af bildning, att han kan finna sin väg i tryckt skrift. Således förutsättes ock, att ordets innehåll måtte kunna fattas äfven af den som ej egt tillfälle vinna ett större matt af utvecklad tankekraft; — ty Bibeln har nog djup att sysselsätta den vise, men ock nog klarhet att vägleda den enfaldige. — Men säger han vidare, det hör oss ej till att söka beräkna verkan af vårt bemödande; det är tillräckligt att vi vilja den och använda all sorgfällighet att åstadkomma den. Låtom oss fliteligen utsä på en förhoppning. Skörden kan vara sen, men är så mycket skönare. Guds rike kommer ej med bullrande ståt; det frö ur hvilket det skall uppblomstra, ligger der tyst, men kraftigt, och en gång skall det i frodig växt visa sig uppenbarligen öfver den hårda jord hvilken det måste genombryta. På denna förhoppning grundades Göteborgs Bibelsällskap; och i hvad mån dess stora afsigt, att g nom Bibelns allmännare spridning befrämja och bef sta den rätta kunskapen i Guds heliga ord, vunnit framgång, så att ordets bestraffning och tröst fått fullbordad ingång i hjertat, till pånyttfödelse och helgelse, derom tillhör det icke oss att döma. Men med ödmjuk tacksamhet måste vi erkänna de rikliga tillsallen till ordets upplysning, som under den långa förflutna tiden blifvit beredda och finna dertill så mycket större anledning, som de äldsta berättelserna tydligen vittna att en särskild verksambet för Biblens spridning var i hög grad af behofvet påkallad. Exempelvis vilja vi anföra de ord, med hvilka sällskapet i 2:dra år efter dess stiftning inför konungen redogjorde för sin då vunna erfarenhet. Däk, heter det, Ådetta sällskap stiftades utan att ega väntan af annat understöd, än den enskilda välviljans, kunde väl ej den förhoppning hysus, att i ett stift, bestående af mindre väl lottade landskap, och hvars större del var för sina tillgångar öfverbefolkad, behofvet af de heliga skrifterna snart skulle kunna fyllas; men att den närvarande bristen var så stor, som den genom gjorda anfordringar sig ådagaladt, hade ej ingått i deras beräkning, som mer rådfört sin afsigt än medlens tillräcklighet. — Sålunda, ehuru sällskapet fått röna en hedrande frikostighet, och på något längre tid än ett år utom Nya Testamenten utdelat nära 2,000 Biblar, har det ej hunnit närmare sin föresats, än att ej fullt en fjerdedel af hvad som blifvit begärdt, kunnat beviljas. För att bereda rikligare tillgångar för fyllande af detta behof, beviljade konungen att en årlig kollekt finge i alla stiftets kyrkor uppbåras; och genom detta nådiga understöd, samt allmänhetens, serdeles å denna ort visade välvilja, har sällskapet allt hittills kunnat fortsätta sin verksamhet; men har dock fortfarande fått röna samma erfarenhet, att behofvet å de ingångna reqvisitionerna varit större, än som kunnat fyllas. Sällskapet har derföre ej kunnat afsätta någon del af sina inkomster för framtiden, utan för hvarje år användt hela beloppet af de influtna medlen för att så mycket som möjligt tillfredsställa fordringarne. Att församlingarne sålunda genast fått tillgodonjuta sina bidrag och årligen i mån af tillgångarne genom depot-förvaltarne i stiftets särskilda delar fått sig tillsända de hel. skrifterna, serdeles för nattvardsbarnens behof, har såsom det synes ökat förtroendet; och på samma gång sällskapet, serdeles under den sista tiden, med glädje försport en nästan för hvarje år stigande efterfrågan efter de hel. skrifterna, hafva äfven de årliga bidragen i ej ringa mån tilltagit, så att det nit for bibelspridningen, som under de första åren gaf åt sällskapets verksamhet ett synnerligt lif och en oväntad, äfven på fremmande orter bemärkt och lofordad framgång, också nu börjat visa sig och blifvit alltmera märkbart. Sålunda hafva under det sist förflutna qvinqvennium årligen mellan 6 och 7,000 rdr influtit och utgifterna stigit till ungefär samma summor, nemligen utdelning af inkomster utgifter Biblar Nya Test. 1858 rdr 5,773: 78. 5,187: 55. 1,071 4,164 1809 , 6,226: 16. 77. 1,089 4,540 1860 6,588: 69. 0. 1.229 4, 924 1861 6,984: 35. : 18. 1,199 4,933 1862 6,946: 97. 6, 638: 81. 989 5,284 och under det år som denna redogörelse närmast skall omfatta, eller år 1862, har influtit