Göteborgsposten – 29 oktober 1863, sida 1

Eleanors Seger. Af förf. till Lady Audleys Hemlighet.) Han skall försegla min onkels saker, förmodar jag och estamentet skall ej öppnas förr än dagen efter begrafningen. Men min kära mrs Mockton, jag tror att ni icke behötver vekymra er öfver den saken, som jag minns mycket vil tt min älskade onkel sade er mycket tydligt att han icke imnade testamentera er något annat än ett porträtt eller något i den vägen. Vi skola med nöje stilla om att ni år det porträttet, slutade den gamla damen med kall höfighet. Eleanor Monckton stod och strök med sin ena hand let kastanjefärgade hårets glänsande vågor ur pannan. De dsegge misserna de Crespigny, hvilkas tankegång under de ista tjuge åren haft en mycket trång fåra, kunde ej i hentes ansigtsuttryck spåra något annat än missräkning med fscende på testamentet. Eleanor återtog sin sjelfbeherrskling genom en ansträngning, då miss Lavinia tystnat, och ade mycket lugnt. — Jag försäkrar er att jag icke vill ärfva mr de Cresvignys förmögenhet. Jag är mycket bedröfvad öfver att sian är död, emedan jag ville sagt honom något före hans ) Forts. fr. N:o 248.