Göteborgsposten – 20 oktober 1863, sida 1

Åi1 1fRU 17 fe FONNIEKS IVA ITV k-f ——— O ———— tomma skrämskott. Dödsstraff, barbarisk tortyr, deporteringar till Siberien, vild och skoningslös plundring och härjning a polska folkets egendom — se der de medel, hvarigenom den milde Alexander vill försona sig med sitt älskade polska folk! . Men en kosmopolit kan icke taga något ohyggligare i skärskådande än czarens fader liga pacifieoringssystem. Derföre till något annat! Det fredälskande England har fått sig ett halft dussin politiska frågor på halsen — fråor, som dels ha ett vidtutseende och besvärligt krig lurande i bakgrunden och dels redan fört till öppna sientligheter. Här i Europa har det den polska frågan och den slesvig-holsteinska; och att dessa begge äro svårlösta vet äfven den menlösaste nybörjare i kannstöperiet. Långt bort i sydost har det den ostindiska, den kinesiska, den japanesiska och den nyzeeländska frågan. Det är dessa tvenne sista som det mäktiga öriket redan söker lösa genom vapen. Detta samma nya Zecland, hvarifrån nyss ett litet sällskap herrar och damer af äkta inhemsk race gjorde en exkursion till England för att stirra på den materiella civilisationens under, uppvakta drottning Victoria och hålla föredrag vid engelska meetings under högljudda bifallsrop och handklappningar, detta samma Zeeland befinner sig i öppet krig mot England. Och i Japan föra de engelska trupperna ej blott ett miniatyrkrig mot den högre japanesiska aristokratiens förnämste koryfger; de ha fått order att vända sig mot sjelfva kejsaredömet, mot både den andlige och verldslige kejsaren. Och detta under det att det amikala förhållandet mellan drottning Victoria och det himmelska rikets mäktige herre lemnat rum för en viss spänning, som illa uttydes af politiska teckentydare — under det man har anledning att antaga det ett nytt grandiost uppror utbryter i Indien måhända under samme Nena Sahibs anförande, som man så ofta trott sig ha tillsångatagit. Och om dessutom de tvenne törstnämnda frägorna skulle komma att kräfva Englands väpnade mellankomst — något, som ligger icke blott inom möjlighetens utan äfven inom sannolikhetens område — ja då skulle gamle Pam måhända ha tagit sig vatten öfver hufvudet. Emellertid har man anledning att hoppas det han gör sitt bästa för att skingra de hotande utsigterna. Om han får expediera hvar och en af sina motståndare i sender, liksom Horatius expedierade Curiatierna, så står gubben sig nog. Det är blott koalitioner eller samtida anfall från många håll, som han ej är vuxen. Kejsarinnan Eugenie är ute och reser i sitt gamla fädernesland och visar sina landsmaninnor huru högt en spanska kan stiga, då hon vet att spela sina kort väl och draga största möjliga fördel af sina yttre personliga företräden. Drottning Isabella har inviterat sin f. d. undersåte till Madrid, och de begge monarkinnorna skola verkligen se hvarandra ransigte mot ansigte i sitt gemensamma fäderneslands hufvudstad. Skall drottning Isabella då bemöta kejsarinnan af Frankrike som suveräner i länder af andra rangen bemöta stormakternas suveräner och deras gemåler? Eller skall hon erinra sig att den turstinna hon inbjudit till sig, var en donna Montijo, en af hennes rikes många fröknar, innan hon gjorde det briljanta partiet och blef den kejserlige parvenyens gemål? Man, vet att intet hof står framom det spanska i ceremoniernas invecklade system. Jag vill hoppas att ingen vådlig förveckling mellan staterna på ömse sidor om Pyroneerna kommer att uppstå med anledning af någon uraktläten artighet under den franska kejsarinnans besök i Madrid. A KRR———R—RRRRR——— —