Göteborgsposten – 8 oktober 1863, sida 1

Article Image
— — — SEE EE W———— nera. Danmarks trupper skulle då koncentrera sig vid Eidern och der intaga en defensiv ställning. Men de danska krigssartygen skulle kunna ut en agressiv roll genom de tyska hamnarnes plockerande. Som man finner, hafva de båda kontraherande parterna sorgfälligt skiljt frågan om de bada herti dömena, hvilka de tyska diplematerna oupphörligt afsigtligt sammanblandat, emedan hertigdömet Slesvig alltjemt är synnerligt föremal för deras åtrå. Utt meddelande om denna konvention har gjorts af de båda kabinetten hos Frankrike och England, för moraliska understöd. För svensk eringen syntes detta anbefsaldt al de garantiförd som vestm: terna i novemberfördraget 1855 ingått till sorman för Sverige och Norge. Om vi äro väl underrättade, hade ännu för sedan intet s ifvits på detta meddelande(?). Än mera, den skandinaviska allmänheten bekymrar sig ej särdeles om det britiska kabinettets sv Grefve Russells säregna hållning inom alla k af dan slesvig-holsteinska frågan, hans mots och vacklanden hafva beröfvat hans sista beslut all myndighet, och de skola, hvilka de än må bli, endast hafva föga vigt. Men Frankr en helt annan verkan. Det stöd, som det skulle den svensk-danska konventionen, skulle vara tillräckligt, för att ia hvarje sörveckling. Situationen är i sjelfva verket icke mera hvad den förut varit. Förr var det Preussen, som med egna förstorir planer använde Tysklands öfverspända patriotism mot Danmark. Nu uttalar sig hr v. Bismarck, vare sig att han har andra svarigheter att bekämpa, eller att han erkänner de tyska anspråkens orättvisa mot hvarje fientlighet med Danmark. Det liberala tyska partiet har tillochmed begärt, att man ej bör verkställa exekutionsförslaget i Holstein. Men på samma gång som Preussen tyckes öfvergifva en fråga, med hvilken man alltför länge uttröttat den politiska verlden, tager Osterrike åter upp den, för att till godt pris göra sig populärt, genom att mickra den tyska stnadens svagheter. Men det är för denna makt här endast af vigt, att bestrida Preussen en del af dess inflytande, utan att kanske vid den dansk-tyska förvecklingen i och för sig fi sta tillräcklig vigt, för att vilja på allvarligt kasta sig uti den: Men naturligtvis skulle Österrike, om det finge se Frankrike på något sätt bifalla den nya konventionen mellan Danmark å ena sidan samt Sveri Norge å den andra, väl akta sig för att gifva verkställighet åt sina hotelser, och Europa skulle bli befriadt från farhågorna för en kamp i Norden. Frankrikes åtgörande i denna sak blir af så mycket större vigt, som hvarje tvist mellan Tyskland och Skandinavien skulle gifva en skadlig diversion at den stora fråga, som nu häller Europa i spä I händelse af krig med Ryssland, skola de s viska länderna vara Frankrikes ir vandter. De hafva också annat att g nöta sina krafter i Sles Ett större fält öppnas för dem på Ostersjöns andra kust. Augsb. Allg. Zeit. innehåller ett meddelande, som, itall det är sannt, kastar ott egendomligt ljus öfver de tvenne tyska stormakternas ömsesidiga hallning i den dansktyska frågan. Nämnda blads Londonskorresp. försäkrar nemligen, att Preussen i London beklagar sig öfver Osterrike, som i den danska saken pådrilver mot kriget; avminstone låtsar man i Wien vara krigisk, för att exponera Preussen. I Frankfurt deremot förklarar Preussen, att det är med Osterrike ense i denna sak. I Morning Post för d. 30 sept. läses vid slutet af en längre artikel: Om man sammanställer de svenska depescherna med konungens al Danmark trontal, är det klart, att Sverige-Norge och Danmark bedöma Förbundets upplande på samma t, och då Tysklands ingrepp i Danmark jemväl hotar hela Norden, skall konung Carl, såsom grefve Manderström fram kunna lugnt åse den danska men i denna sak står Sv Norge på Danmarks sida. Huru stort det intresse a vara, som Sverige har i bevarandet af Danmarks integritet, kan det likväl icke vara större än det intresse, som i samma hänsende gör sig gällande hos Storbritannien eller tillochmed hos Frankrike. Vi kunna med säkerhet förklara, att Europas vestmakter icke skola tillåta, att Danmark blir ett offer för Tysklands utsrufvande dregirighet. dag tatens undertryckande; I danska riksrådet har det nya grundlagsförslaget till gemensam törfattning för konungariket Danmark och Slesvig nu med 38 röster mot 1 beslutats skola genomgå sin andra lösning. De slesvigska medlommarne, 2— a!e— — an 1 4 Tnaling mad i ((A1 vw(

8 oktober 1863, sida 1

Thumbnail