Göteborgsposten – 23 september 1863, sida 2

De måste mycket väl veta, att de militäriska svårigheterna voro de minsta de skulle utsätta sig för. En mycket kort tid och en mycket ringare anledning än en förbundsexekution skulle vara tillräcklig för att uppväcka alla slags politiska faror. Tyskarne kunna ej förmoda att deras fruktade granne på andra sidan Rhen skulle inskränka sin inblandning till Danmarks gränser, och ingen kan säga, hvart följderna af exekutionen skulle kunna föra. Tyskarne må anse det vigtigare att reglera språket i Slesvig än att undvika ett krigs kostnader och oroligheter, men Europa skall vara af en helt annan tanke. Om Österrike verkligen ri ett rättframt språk förklarat, att det beror på kabinettet i Köpenhamn att förekomma beväpnad intervention och att Danmark och icke Tyskland måste gifva ester, så äro vi säkra om det man i ett lika rättframt språk skall förklara Österrike, att det beror på Europa att förekomma beväpnad intervention och att Tyskland helt visst måste gifva efter om tyska filosofers oresonabla hjernor verkligen afse en sådan orimlighet som denna, hoppas vi att förbundsdagen skall varnas för följderna på ett så klart och oförtydbart sätt, att förnyade försök eller hotelser af detta slag för framtiden förekommas. Vi vilja ej bli indragna i ett krig för dessa pedantiska rättigheter och teoretiska nödvändigheter. Vi äro ändock tillräckligt utsatta för europeiska förvecklingar, utan att uppfostringsmetoden i Holstein och Slesvig göres till en fråga af nationel vigt. Om tyskarne ej ha något undseende för sin egen fred och lycka, måste de hysa uågot aktning för mera praktiska länders önskningar. Vi ha dessutom flera gånger upprepat vår åsigt, att tyska förbundet ej eger en skugga af rättvisa att stödja sina närvarande fordringar på. Vi bry oss ej om att undersöka, hvilka de territoriala arrangementerna af år 1640 hafva varit, och hvilka uttolkningar fördragen möjligen kunna underkastas. Det är fullt tillräckligt att veta det Slesvig ej tillhör tyska förbundet och att tyskarne derföre ej ha rätt att på något sätt blanda sig i dess förvaltning utan genom vänliga föreställningar till Danmark. Holstein är en medlem af förbundet och detta har derföre att tillse det dess lagar förbli okränkta derstädes. Konungen af Danmark är också så långt ifrån att vägra denna rättighet, att han uttryckligen genom patentet af sistl. Mars månad, gifvit Helstein något som nära nog är en oberoende konstitution. Men förbundet har ej något annat rimligt anspråk på att blanda sig i Slesvigs angelägenheter, än den omständigheten att befolkningen är halftysk. Men om Europas territorialindelning skulle förändras så att den tillfredsställde hvar och en nationalitetskänsla, finnes det knappt något land som skulle kunna undvika inblandning af ett eller flera andra. Tyskarne ha ej mera rätt till Slesvig på den grund att der bo många tyskar, än Irland har till Skottland eller Skottland till England, derföre att irländare under tidernas lopp trängt sig in i Skotland eller skottar i England. Med exemplet af Irland och Skottland för våra ögon kunna åtminstone icke vi engelsmän medgifva att en särskild nationalitet alltid skall betyda detsamma som en särskild stat, och ju förr tyskarne uppgifva drömmen om att förvärfva en flotthamn i Slesvig under dylika eländiga förevändningar, dess bättre är det för deras egen skull och för Europas fred. De skulle åtminstone göra, bättre i att ordna sina egna statsförfattningar, innan de ge sig till att mästra och förbättra andras, och så länge de ej något litet konsoliderat sin egen makt, skulle de göra klokt i att vara mindre likgiltiga för följderna af en europeisk inblandning. Löjtn. Jul. Mankell skall, enl. ett meddelande i Stockholms Dagblad, f. n. befinna sig i Schweitz, hvarifrån han lärer återvända till Sverige i medlet af nästa månad. Sveriges folkmängd. Enl. en i Posttidningen införd uppgift, meddelad från statitiska centralbyrån, utgjorde folkmängdsbeloppet i Sverige vid slutet af sistl. år 3,965,899 personer. Af dessa voro 1,929,522 mankön och 2,036,377 qvinkön. Stadsinnevånare voro 459,586 och innevånare å landsbygden 3,506,313. Bland de olika länen hade Malmöhus den största folknumren eller 293,944, och Gotland den lägsta eller 51,544. Göteborgs och Bohus län hade 220,408 innevånare och Stockholms stad 119,327. Patent har af kommerskollegium meddelats bruksegaren Filip Bergendahl på 10 års tid å en af honom uppfunnen konstruktion af vällugnar för vällning af jern med rå eller endast lufttorkad ved eller sådan blandad med mindre del stenkol till bränsle. Renaws Jesu lefnad. Enligt en notis i Nya Dagl. Alleh. tros det, att en lärare inom theologiska fakulteten i Upsala snart kommer att utgifva en kritik af nämnde bok. Stockholms import. Från sjöfartens början innev. år intill ult:o Augusti ha från inrikes orter och Finland sjöledes anländt till Stockholm bl. a. följande varor, neml. c:a 68,000 k.f. hvete, 231,300 k.f. råg, 876,400 k.f. hafre, 330,000 k.t. blandsäd, eller tillsammans 1,529,500 k.s. omalen spanmal, samt 55,600 ctr. mjöl och gryn, 139,400 k.f. potatis, 57,620 famnar ved och 874,600 kannor bränvin. Akademiskt. Under nu slutade examensperiod hafva vid Upsala akademi följande examina blirvit aflagde at medlemmar af Westgöta nation: till rättegängsverken at C. B. Hasselrot och A. G. A. Lindenkrona; till kammaroch räkenskapsverken af C. A. Teng